30 september 2010

new york tips 2.


Organic och Recycling. Två ord som genomsyrar hela New York. Restaurangerna, fiken, barerna, maten i butikerna, prylarna och kläderna. Det är oblekta presentkartonger och påsar i nya varianter av återvunnet material. Egentligen inte särskilt uppsjåsat eller speciellt utan helt naturligt. Det är så det ska vara. Är tvunget att vara. Det känns onekligen som ett litet glapp här mellan Sverige och New York. Att vi är lite efter. Påsen från Starbucks är väldigt mycket New York just nu.


Bästa frukosten på ett litet ekofik på 124 7th Avenue. Sagolik granola. Kan knappast tänka på den, så god var den. Och så långt borta just nu.
 

Till och med de vanliga mataffärerna var fantastiska. Som Ica runt hörnet fast ni ser ju själva. Överallt i NY finns superbillig färsk frukt. I kioskerna finns blåbär, hallon, färdigskuren fruktsallad. Perfekt.


Den fantastiska mataffären Dean & Deluca ligger i korsningen Prince Street/Broadway. Här är absolut härligt att gå runt. (Nope, för foton i butiken. Jag försökte minsann...) Här finns allt i matväg, precis allt. Finaste mataffären är det också. Och supergott. Köp något färdig, varmt eller kallt, och sätt dig på en bänk någonstans. Eller (om du blir så frestad av allt att du inte kan gå en meter efter det du betalt) stanna, häng och ät vid de stora fönsterna.

Det känns som om Urban Deli vid Nytorget har hämtat en hel del inspiration härifrån. Jag gillar Urban Deli också. Deras grönsakslådor är superfina, trälådor med inbränt sigill.

Jag älskar när mataffärer inte ser ut och känns som vanliga mataffärer. När man inte använder sig av Ica-konceptets egen inredning. Det blir ju roligare att handla då, jag blir superinspirerad. Och det kan ju behövas. Jisses, vilken matsvacka vi har här hemma nu. Innan vi flyttade från Stockholm bodde vi precis vid Cajsa Warg på Renstiernas gata. Goda saker fanns det där. Nu kan jag knappt tänka på det heller, för då känns till och med Stockholm alldeles för långt iväg. 

Är det någon mer som tycker att det lätt blir knasigt sedan Blogger ändrade bildhanteringen? Jag får inte till det. Texter och bilder hamnar inte där det ska. Ibland stora glapp mellan bild och text, ibland inget alls. Sen känns det som om bilderna hamnar lite åt höger fast de är centrerade (eller att texten hamnar för mkt till vänster). Det retar mig. Tips tas tacksamt emot =))

29 september 2010

new york tips 1.



Mitt bästa shoppingtips i nya städer är att vara lite planlös, att ta sig från de allra största gatorna. Hoppa på tunnelbanan eller bussen till något helt annat område. Där det inte kryllar av tusen människor. Där är oftast roligast. I New York gick timmarna väldans snabbt så när det gällde shopping hann vi inte vara sådär alldeles planlösa. Men Soho´s shoppingstråk duger också ;-) Spring Street, Canal Street, Broadway, Bleecker Street, Prince Street, Greene Street, Lafayette Street, Mott Street är några av gatorna i Soho som har de mesta i shoppingväg. Allt från de lyxiga butikerna till de sötaste små från mindre designers. Mat, second hand, konst och större varuhus.



Om du går utmed Prince Street så korsas den till slut av West Broadway och på nummer 375 ligger kanske världens finaste butik.  Anthropologie är Urban Outfitters storasyter och ljuvlig. Här hade jag kunnat hängt i evigheter. Tyvärr får man ju inte fota inne i butikerna så därför inte många och flotta bilder. De här är tagna i smyg nämligen.


Hela inredningen är superfin. Bohemisk, industri, vintage och väldigt egen. Skyltningarna är som den bästa scenografi. Man blir så inspirerad och vill liksom inte lämna stället. Kan tillägga att det ville min man...alla killar satt i de stora fåtöljerna och blippade på sina nya grejor från Apple Store (Prince Street).

De ihopsydda biljetterna är en sänghimmel. Det som ser ut som en matta på väggen är egentligen band som är snurrade runt varandra och fastsatta. Det fanns tusen finurliga ideér.


Sötaste små klänningarna fick följa med hem. Den med nycklar är egentligen ett nattlinne (fast utan bältet då) och den svarta en underklänning men de är ju alldeles för fina för det. Nycklar var lite "nya rosetten", syntes lite här och där. Visst är den lilla spetsen som liknar nyckeln alldeles ljuvlig?

För övrigt tyckte jag att man såg väldigt mycket applikationer på kläderna. Det var blommor, band, fåglar och pärlor. Fint ibland.


Nomi älskar sin lilla present därifrån. Hon (och syskonen) tycker att det alldeles magiskt att den lilla ekorren kan vara både utanför och inuti koppen.


Runt nyår så öppnade Anthropologie sin första butik i Europa, i London på Regent Street(nu även på King´s Road). Man startade också då en ny internationell näthandel som levererar till Sverige. Det är superbra men allra bästa är att besöka butikerna för atmosfären är lovely.

28 september 2010

väggar fast ändå inte.


På tal om väggar  (dagens tema på Fabriken) så har vi inte så hemskt mycket väggar i vårt hus. Inga hela väggar i alla fall. I den enda stora väggen som fanns gjorde vi ett stort hål med plats dubbeldörrar, så var den också väck.

Vårt matrum var egentligen inget särskilt instängd rum. Det har en stor öppning mot köket och en dubbeldörr mot vardagsrummet och två fönster. Men ändå så var det husets tråkigaste rum. Ett rum gjort för långa middagar får inte lov att vara tråkigt. Vi satte upp tavlor, lika trist. Vi satte upp skenor i taket med tunt, vitt tyg utmed väggarna, från golv till tak. Då blev det vackert och lite bättre. En stund.

Men bara en stund. Och vi höll på och velade. Skulle vi ta bort mer väggar, större hål, lite av väggen? Då blev det plötsligt två fönster över från vår glasveranda (vi var tvungen att göra ett par nya som saknades och då mätte vi fel) och det var ju faktiskt jättebra. Så här i efterhand. Vägg men ändå inte.


Först såg det så här i två månader. Sen rök pärlsponten men då var det världens tjockaste trästockar under så då såg det ut så jättelänge. Och i somras blev det stora hål men då hände något. Plötsligt kändes rummet öppet och superhärligt, vi såg hit och dit. Verandan åt ena hållet, trädgårdsdörrarna åt andra hållet. Matrummet fick nästan en egen verandakänsla.

Vardagsrummet var fint innan men ett vackert innefönster gjorde ingenting sämre. Jag blev superförtjust i alla nya synvinklar som uppstod. Det blev en helt annat dynamik i hela undervåningen. Rummen finns kvar i sin helhet men det känns så mycket mer öppet. Det är fint att se en middagsbjudning med tända ljus genom fönsterna...

Här är efter (ganska långt efter) grön/bruna pärlsponten. Till vänster om innefönstret är den lilla glasverandan med samma form på fönsterna. Men det är en annan historia.

Mitt bidrag till Fabriken där temat idag är På väggarna.

27 september 2010

dagens tips.




Det här är inte ett särskilt tjusigt inlägg men jag måste bara tipsa om en himlans bra grej. Och alla som pratat med mig de senaste dagarna kan sluta läsa, jag har liksom redan tjatat om det här ;-)

Som gammal frisör blir jag kanske lite extra imponerad över enkla, smarta saker som är genvägen till snygghåret. Det var som när plattången kom, så fantastiskt smart tyckte man. Och tycker fortfarande. Grejen ovan är överhuvudtaget inte ny men jag hade inte testat den innan. Men oj,oj,oj vilken alldeles perfekt nödvändig liten sak. En liten smal våffeltång som du använder längst in mot hårbotten och vips så har du ett hår som ser femtio gånger tjockare ut, det liksom lyfter sig från hårbotten. Det är lätt som en plätt och går snabbt som tusan.

Säkerligen kan man få till styling ala Hollywoodfruar hur enkelt som helst(om man våfflar lite längre ut från botten och böjer till det i topparna) men det var liksom inte mitt mål ;) Jag har lite halvlångt hår som jag oftast plattångar för att få det spikrakt så jag är liksom inte ute efter någon överdriven volym men lyftet gör att även rakt hår blir superfint. Det är fortfarande lika rakt men ser tjockare ut och känns så också (vilket kan vara trevligt då mitt hår inte precis är sitt gamla jag). Tofsen och knuten blir också snyggare. Det lite smutsiga håret blir också snyggare. Det lite kortare håret blev också snyggare (var tvungen att testa på syrran).

Om du bor i Katrineholm så kila ner till
Cia på Hud & Hårkompaniet och fråga efter en VOLUmini.

yasuragi hasseludden.

I helgen var jag på Yasuragi Hasseludden med min mamma och mina systrar. Förra gången var på min möhippa för elva sedan. Jättelänge sedan med andra ord. Det är fint där och skönt. Framför allt så hinner man prata med varandra. Det är nästan det jag saknar mest i den hektiska vardagen. Att man aldrig hinner prata färdigt, att alla alltid är på språng. Att det är tusen saker på schemat, tider att passa och barnstoj för jämnan.
Det är snyggt därute. Snyggare än vad jag minns. Naturen känns närvarande inomhus och de enorma fönsterna med skogen och vattnet utanför är sagolika. De varma källorna utomhus fanns inte när jag var där sist men där är ljuvligt att sitta.
Jag kan absolut rekommendera att anmäla sig till Sushiskolan. Inte för att jag tror att jag numera ska göra mina egna sushi utan för att det var intressant. Och gott. Många sushi fick man att äta, en hel måltid faktiskt. Så det kan vara bra att tänka på så man inte ska äta middag minuten efter.
Teppanyakimiddagen var såå god. Med en egen kock vid bordet som tillagar rätt efter rätt så kan det ju inte kännas annat än lyxigt. Jag åt fiskrätter med bland annat tonfisk och havsaborre. Och vitlök som varit marinerad i två och ett halvt år! Jisses, så gott.

Varför gör man inte sådant här lite oftare kan man ju fundera över...

26 september 2010

söndagsbilden vecka 38.


Vår förra söndag på MoMA i New York. I samma tid fast på en helt annan plats blev det klart att ett främlingsfientligt parti hade tagit plats i Sveriges riksdag. Det är overkligt och fruktansvärt sorgligt.

Ett önsketräd fullt med önskningar av olika människor från hela världen blir därför extra fint just då. Vår och så många andras önskan om människors lika värde och en bättre värld blir viktigare än någonsin.

24 september 2010

Friday at 3 PM.


Fredag eftermiddag på Manhattan. Är skillnaden så stor från någon annanstans i världen? Det är hämtning från dagis och skola. Det är ryggor med Super Mario och Hannah Montana. Gnäll i vagnen. Vingliga cykelturer. Coola brudar påväg. Gatumusikanter (de här var grymma). Basketmatcher på gården. Loppis i vägkorsningen.

Samma men ändå annorlunda. Jag blev förundrad över att det var så många barn överallt. Bebisar i Bugaboo och Phil & Teds. Större på sparkcykel (mest på Mini Micro)springcyklar och cyklar med stödhjul. Jag fick veta att för tio år sedan var det glest med barn på Manhattan men desto mera singlar. Och dessa före detta singlar lämnar inte Manhattan i första taget. Knoddar och familj, men storstadsliv forever.

23 september 2010

Bästa helgen.


Om nu någon trodde något annat så var ju New York absolut underbart. Min fredag var väldigt annorlunda mot alla andra fredagar. Det kändes himla fint att hoppa av taxin mitt på Manhattan, strosa runt några timmar i kvarteren för att sen möta min man för middag. Bästa fredagen.

Så fort jag klev av där på Manhattan blev jag lugnet själv. All stress bara rann av mig. Alla människor i hela denna brokiga stad, alla ljus och ljud har samma effekt på mig som den skönaste sandstrand för andra. Jag älskar städer, så är det bara.

Jag kommer tillbaka hit snart men det blir lätt lite hektiskt när man varit hemifrån ett par dagar. Men såklart har min icke-diskreta kamera varit med även i New York...

Och lite av det som fastnat, både på bild och i huvudet: Babyboom
(och barn överallt), mini micro (vår favvo är fortfarande sparkcykel No 1) , organic (och åter organic), Boom Boom Room (oh, my!!!!), Dean & Deluca (nu förstod jag var Urban Deli hade hämtat inspiration), Apple-hajp (tom i Guccis glassigast skylt stod en Ipad), Anthropologie (måste vara världens finaste), korta tröjor (visa magen, naveln eller bara en glipa), tightshysteri (samma som här, gärna ihop med kortkorta tishan ;), ursnygga afrohår (som inte är plattade, förvånar mig inte om krustången är på återtåg för oss rakhåriga), UGGS (fortfarande), söndag i Central Park (myyys vid broarna och joggare, vad är det för lopp?! nähä, manhattanbor söndagsjoggar ;).

Ses snart!

17 september 2010


So long, söta bloggisar! Nu far jag till New York.
Jag ska på date med min man framåt kvällen.
Det känns fantastiskt fint.
Vi ses!

15 september 2010

We like Molo.

Viggo i ny fleece från Molo.
Snabbaste leveransen från fina nätbutiken Lucky Little Me som har ett brett sortiment av barnkläder.


Vår familj är stormförtjust i Molo, speciellt i deras ytterkläder. Fleece och overaller har vi använt i åratal. Med fyra barn som inte helt har följt varann i säsonger och storlekar så har det blivit en hel del plagg. Men nu till poängen. Dessa kläder har cirkulerat runt bland syskonen, kompisar och kusiner. De har använts säsong efter säsong. Barnen har fullkomligt bott i de här kläderna, röjt och lekt som sig bör. Och kläderna är fortfarande lika fina. Coolt tycker jag.

Snart kommer vintern och då önskar jag mig en groventré.

Jag blir så glad för alla söta hälsningar. Det är verkligen lyx att se så många snälla ord när man slår på datorn. Tack!!
När jag var liten hade vi något som kallades groventré. Trodde väl aldrig att jag skulle önska mig något liknande men ack så fel man kan ha. Lyllo den som har en groventré kan jag tänka idag. Där man bara kan slänga in leriga ungar dag efter dag. Det vore toppen. Vår hall är fin men totalt värdelös i lerig synvinkel. Alla vägar leder till hallen känns det som. Men turligt nog har vi en källardörr i hallen och källartrappen bakom måste vara den mest kreativa (och överbelamrade) i historien. Där ryms allt. Krokar och hyllor med skor, kläder, hjälmar, skridskor, väskor, post, badkläder, hängmattor, sekatörer...allt som inte ens borde vara där. Det komiska är att det finns ju liksom ingen golvyta så allt är placerad på väggarna, i taket(som liksom är trappen till övervåningen), på baksidan av dörren och varje liten yta är täckt. Det är överhuvudtaget inte genomtänkt eller snyggt men ganska så bra ändå.  
En bråkdel av våra skor ryms på små bokhyllor från golv till tak, tolv hyllplan sammanlagt.  Här hamnar såklart inte de lerigaste, blötaste och snöigaste eller storlek 46. Allra snyggast hade det varit med en Pilaster här men någon måtta får det ju vara ;-) Det är ju ändå bara en skohylla.
Vi skulle bygga en garderob av gamla dörrar som ligger på vinden men i väntan på den hänger våra kläder på mina absoluta favorithängare, Unicorn från Sara Szyber. Den hängaren är en alldeles perfekt liten sak. Alla våra kläder på Mokkasin hänger på sådana och vi säljer den också i butiken. Den är fin med ett plagg hängades på, den är perfekt till många duniga vinterjackor (om man har vinterfest till exempel), den är fin utan några kläder också för den delen. Passar superbra om man inte har mycket plats. Finfin helt enkelt. Nu har jag väl mer eller mindre snöat in på den. Vi har den i barnens rum, vårat sovrum, hallen och på jobbet... Den första köpte jag för jättelänge sedan. Sen kunde jag inte hitta den på flera år. Då var jag till och med tvungen att tjata sönder min syster för att få köpa hennes.
Jag älskar gamla galgar med fin text på. Helst skulle jag vilja ha ett gäng i galon med nitar på men jag har bara en endaste sådan. Jag tjatar lite på min mormor ibland, hon har tre. Men skulle någon ha ett gäng liggandes på vinden så kan jag gärna ta emot dem.
Så här tomt är det på barnkrokarna när alla barn är på skola och dagis. Krokarna Mama har tilldelats priset Utmärkt svensk form och är formgivna av Jonas Bergfeldt. De finns också att köpa på Mokkasin.

14 september 2010

Fabrikens tisdagstema - Stolar



I love stolar. Man kan ju tro att man är förtjust i alla typer av möbler när man gillar inredning. Men så är det verkligen inte för mig. Jag avskyr till exempel soffor, men det är ju en helt annan historia.

Jag har många önskestolar.Sådana som man kommer få längta efter många år till. Förmodligen för alltid. Men som man blir väldigt glad om man någon gång får möjligheten att köpa. En av våra absoluta önskestolar var den ovan, Y-stolen från 1949 formgiven av Hans J.Wegner. Och jag är väldigt glad för de stolarna. Jag tycker fortfarande att den stolen är en av de absolut vackraste. Formen är som ett konstverk i sig. Våra är i såpad lönn och vi har dem i matrummet.

Våra köksstolar är Carl Malmstens Lilla Åland från 1942. Jag gillar dem för den klassiska formen, att de både känns lite lantliga men ändå moderna. Och de står verkligen pall, år efter år, i en fyrabarnsfamilj där det spills och kletas för jämnan. Jag gillar också tyngden på dem, man har liksom aldrig behövt oroa sig för stjälpta stolar och fallande bebisar. De tål att klättras på.
Ikeas barnstolar är fina ihop med Lilla Åland.
Och så var det alla dessa loppisfynd som jag inte kan motstå. Den här stolen köpte jag faktiskt till min man häromdagen, jag visste att han skulle gilla formen. Jättebillig var den. Det står Gemla under den men annars är det nog bara en fin stol i största allmänhet.
Skolstolen i Viggos rum hade jag som liten. Jag och min syster hade likadana till varsin skolbänk med grönt lock. Det står att den kommer från Ystad och den är säkert från 60-talet. Jag gillar de röda stålbenen.
Livs skrivbordsstol är också ett billigt loppisfynd. Små stolar blir jag alltid lite kär i. Det räcker liksom med att de ska vara modell mindre för att jag ska falla. Den här stolen gillar jag så mycket för att formen är så schysst och att tyget är så supermossigt(det har liksom vävd struktur) så att det blir sött.

Det här var mitt bidrag till Fabriken. Gå in och kika på fler stolar.