31 maj 2012

vår torsdag.



Liv skulle ha 80-talstema på skolan idag. Nu var det ju inte så att vi fick rota i gamla gömmor och damma av någon skämtsam 80-talsstass. Ärligt talat fattade jag inte riktigt skillnaden mot annars när hon travade iväg. Lite neon, lite krus och lite leopard. Som alla andra dagar. 


Men Liv förklarade att det hängde mer på skolarbetet, de skulle jobba som förr i tiden. På 80-talet. Och jag skrattade och sa baahh och fnys och vadå förr i tiden. Men hjälp. Cirka 30 år är ju banne mig hur mycket förr i tiden som helst. Stenåldern. 

Och dagen visade sig vara mer festlig än min 80-talsskola men de hade ändå fått lära sig lite bra saker. Som hur telefonerna såg ut 1982. Bara en sådan sak.



Och hur bistert är det inte när man är alldeles för krasslig för att följa med på dagis-utflykten. Det är superdeppigt vill jag lova. När tvillingbrorsan får ryggsäcken full med plättar och man själv  är hemma med en mamma som jobbar mest hela tiden.


Men vi dukade med Nomis allra bästa porslin och byggde torn av plättar. 


 Och så lite Pellefant på det. Från 1978. Förstå så antikt.


inte så petnoga, då blir det finast.





När jag gifte mig 1999 en iskall dag i mitten av maj (på tvillingarnas födelsedag skulle det visa sig åtta år senare...) hade jag pioner, ranunkler och daggkåpa i buketten. Det var bra fint. Och dagen innan hade det snöat och det fanns inte ens en gnutta till grönt på träden. Sådär märkligt gråvintrigt mitt i maj. Så tur på buketten liksom.


Men hursom helst det jag egentligen ville ha sagt är hur tjusigt är det inte med en galet blandad bukett. Lite ostyrig sådär. Urtjusigt.

30 maj 2012

hur många får det lov att vara?



Kan vi inte bara bestämma att maskrosor är vackert? Åtminstone maskrosbollar. Och för att komma åt de där duniga bollarna så kan vi väl se lyckan i hela gräsmattan och grusplanen som är alldeles gul. Bara sådär helt vanlig vardagslycka. Av maskrosor. Och av vad som komma skall.

När vi rensade ur källaren så frågade jag K varför vi hade typ tusen tomma ättika-flaskor. Jag hade glömt men inte han. Att jag för två somrar sedan hade läst någonstans att om man häller ättika som en fullständig galning på alla maskrosor inom synhåll så kommer de att dö ut. För alltid. Troligt, tänkte han. Säkert, tänkte jag. De dog inte ut. Inte ett dugg faktiskt.

Men nu när jag har ändrat inställning i frågan så kanske det var rena turen. Vi säger så. Så känns det väldigt bra när jag tittar ut på maskroshavet.

som december i maj.



Det är som julrusch i affären. Och jag fattar ingenting men packar så fort jag bara kan och säger tack. Tack, vad snällt att så många gillar.
Och så säger jag lite ursäkta också för jag är ju inte snabbare än vad jag är. Så lite längre väntetider blir det bara därför.



Och säger jag lite ursäkta till alla grymma formgivare som jag får så fina leveranser ifrån och vars saker inte kommer upp i affären så snabbt som de ska. Och fast jag önskar att hoppa in nu då, av er själva, så gör de inte det. Så tiden går och det känns nästan som jag sitter och håller på finheterna. Alldeles för mig själv. Som de alla fina prints från Sofie Børsting. Tigrar och lejon och fåglar målarböcker. Och som här, Hats over Milan.



Men jag hoppas att jag snart har stoppat in alla nyheter. Och så länge vet ni att de finns här, egentligen alldeles leveransklara. Och så vet ni det där om leveranstiden. Bra, då ska jag bara tänka att det är inte julrusch egentligen. Sommar, det är sommar.

Och svar om girlangen. Här gjorde jag den. Rundlar med en cirkel stans. Sen läggs rundlarna i högar om 6-7 st. Sys ihop på symaskinen i ett svep. Och vik sen ut rundlarna mot mitten så de bildar en boll.

från och med idag har mokkasin en ny kategori som heter bröllop.



Idag är det exakt en månad kvar tills min lillasyster gifter sig med sin A. Jag har fått den stora äran att fixa och dona litegrann. 

Nu är jag lite av den typen att jag fixar och donar allra bäst när dagen D närmar sig med stormsteg. Ni vet då tiden är så liten så den knappt inte finns. Jag önskar att jag vore annorlunda men det går liksom inte för sig, hur mycket jag än försöker. Men eftersom min syster är precis tvärtom så måste jag nog ändra mig lite inför denna ärofulla uppgift. 

Så nu tänkte jag så här. 30 dagar återstår tills det är dags för bröllop. Ganska många dagar för att vara jag. Och väldigt mycket härligt ska snurra runt i våra huvuden under den här månaden. Och jag tänkte att ni skulle få hänga med på vad som snurrar. Få tjuvtitta lite helt enkelt. Hela månaden lång.  Lite varje dag sådär. Lite fixa och dona bröllop. I vår trädgård.

29 maj 2012

någon med vackra lampor på önskelistan?


Några återanvända bilder från förra sommaren. 
Men en liten undran....


Ni är flera som mellan varven undrat om de makalöst vackra lamporna från Taj Wood & Scherer. Om det kommer flera. Jag har nog mest sagt nej eller jättesvagt kanske. Men nu har jag möjligheten att bestämt få en sänding från dem inom väldigt kort tid. 


Så om det är någon av alla tjusiga som ni har suktat efter. Skicka mig ett mail så kollar jag bums om jag kan hjälpa till. 


Alltså. Kolla den där luftballongen.

ännu mer inbjudningar.



Lite mer överraskningar på påse. En liten minivimpel med posten  inför namngivingen, dopet, examen eller vilket kalas som helst. Lite härligt, eller hur?


Nu kan man ju sy tygvimplar, klistra pappersvimplar men helt överlägset snabbast är ändå washitejpen i det här fallet. Så det beror väl på vilken lyxiga nivå man önskar sig. Och sen allt man behöver veta på en liten cirkel.


Och det bästa av allt. Ingen i världen glömmer festen. Kan man ju bara inte göra med hela inbjudan på väggen. 

28 maj 2012

vill du dela kontor med cia, sissi & lisa?



Den lilla skrivplatsen på det väldigt härliga kontoret i Gamla stan.
Picture: Anna Kern


Det finns ett litet ställe i Gamla stan. Fick jag välja bland alla kontor jag någonstans satt min fot, så skulle jag välja det här. Det är något med hela alltet där. Bland gränderna och 1700-talshusen och kullerstenarna. Och den lilla dörren till en plats där det liksom är lätt att vara. Vackert och skönt helt enkelt. Med små detaljer som är vilsamt för ögonen. Som ger ro samtidigt som man tänker att om man vill, kan man nog göra allt i hela världen. Bara för att det känns så, just där. Kanske för den där rullen med en vacker tapet, de vikta små sakerna trädda på tråd, högarna med böcker, buketten med utvalda blommor, den lilla trädgården gjord av papper och de små fönsterna mot innergården. Men allra mest för människorna som finns där. De som är så bra på många sätt och grymt duktiga. Och nu till saken, vill du vara med?



Vill du hyra "den lilla skrivplatsen" i Gamla stan?

Vår kära kollega Jessica flyttar och nu söker vi dig som vill hyra "den lilla skrivplatsen" i vår lokal. Du delar med Cia Wedin, www.ciawedin.com, designjournalist och stylist, även verksam som producent av böcker och utställningar. Och med Edholm Ullenius, www.edholmullenius.se, Sissi Edholm och Lisa Ullenius, grafiska formgivare specialiserade på mönsterdesign.
Du är en superprydlig estet, kör bärbart och behöver inte mycket utrymme. Du uppskattar en tyst och vacker arbetsmiljö i 1700-talshus i Gamla stan. Du pratar inte så mycket i telefon, och du lyssnar på musik i hörlurar. Du tycker om vår inredningslinje som utmärks av vitt, trä och vintage i kombination med utvalda inspirerande designobjekt, färska blommor och konst. Men inget svart!  Det grafiskt svart/vita är inte vår melodi.
Vi gillar t ex design, konst, arkitektur, litteratur, trädgård, djur och natur.
I den (väldigt låga!) hyran ingår arbetsplats, del i pentry och toalett samt tillgång till trädgård med uteplats. Bredband, el och grundstädning ingår. Däremot har vi gemensam kaffekassa, och gillar ”go-fika” så fort tillfälle ges. Här finns ett stort bord som vi använder gemensamt för möten.
Kanske har du en vovve? Hundar välkomna, men inte alla dagar i veckan eftersom det då och då finns en hund eller en katt på besök.
Du är t ex kulturskribent, kritiker, författare, arkitekt, copy-writer, jobbar med pr, bloggar eller gör något annat kreativt. Vi vill att ditt yrkesområde kompletterar våra, och att vi kan samarbeta i vissa projekt.

Tillträde 1 juli.
Kontakta Cia Wedin, cia@ciawedin.com




min typ av kalasig inbjudan.


Överraskning i påse är alltid fin post. Det spelar ingen roll om det är skumtomtar 



...eller parasoll.



27 maj 2012

en söndag i solen.


Och så for vi ut dittill stugan. För att fira min egen mamma. Jag är lycklig över att hon finns. 

Och vid stugan blommar tusentals syrener. Nästan alla är lila. 


Och där hoppade vi från stubbar.  


I guldiga skor med rosett. 


Och finns det marsipanrosor så kan man ju alltid försöka. Går det så går det. Fast det gjorde det inte och det var bara till att dela lika. 


Det är tre spekulanter på denna gamla Skeppshult. Jag och K och min snart 13-åriga systerson. Men den är pappas. Punkt och typiskt nog. 


Nomi har världens bästa snurrkjol. Och bland såpbubblor blir den liksom ännu bättre.


Det var en bra söndag. Kanske var hela världen full av regnbågs glitter...

tänk om livet bara var en enda lång sommarmorgon.


Kan man få önska sig sommarmornar. Bara. 
De är underbara. 

Fast sommarkvällar går också an. 

26 maj 2012

kontraster.


Ibland så. Då är mornarna precis såhär fridfulla. Liv laddar inför dagens Kulturskolefestival.


Håret är fixat för att inte fastna i fiolstråken. 




Och pirret stillas med lite korsord. Japp, lugna morgonen var det.  Idag och ibland så. Men hjälp, vi har en tweenie i huset.  Och då gäller det framför allt att fokusera på fridfullheten när den väl visar  sig.  Man vet liksom aldrig när den kommer igen. 

25 maj 2012

våra drömmars sommar.


Ett stort plus med affär är ju själva skyltfönstret. Jag älskade mitt skyltfönster då det begav sig. Tyvärr finns det inte ett endast foto från rymdvärldar och fiskstim och allt vad det nu var. Men som i ett lyckokast hittade jag precis lådan med sommarskyltningen 2010. En massa vimplar som jag stämplade med  planerna för våra drömmars sommar.


Så håll i er. Här är den, min och barnens drömsommar:

SIMMA-SPRINGTÄVLING-TÄLTA-GUNGA-TRÄDGÅRDSDISCO-PINNBRÖD-UTFLYKT-MYGGA-GLASS-HALLON-RUTSCHKANA-STRANDEN-BUS-SNÄCKA-HÄNGMATTA-HAVET-PLOCKA SMULTRON-HJULA-PUSS-HOPPA FRÅN BRYGGAN-TITTA PÅ MOLNEN-SOVA ÖVER-METSPÖ-LOPPIS-CYKLA-HOPPREP-KARUSELL-KURRAGÖMMA-BYGGA SANDSLOTT-FISKA-PICNIC-BYGGA KOJA-FJÄRILAR-KLÄTTRA I TRÄD-REGNBÅGE-KRAMAR-SMÖRBLOMMOR-SOLEN-SAFT O BULLAR-SPELA FIA-SNIGEL CIRKUS- LÄSA SERIER-JORDGUBBAR-LUFTMADRASS...



Sen har vi ganska mycket mer vi kan tänka oss. Men det fick inte plats på vimplarna. Ha en fin fredag i sommaren! För visst är den  här nu?

24 maj 2012

hello and thanks.


In recent days, my blog had so many new visitors that I almost fainted with surprise. I've even had more foreign than Swedish, and it has never happened in my entirely blog life before. Now I know the reason. It was one of the most lovely blog on earth who wrote about my shelf. Many thanks Jennifer you made my day!

So I want to say hello in English to all of you who don´t speak a word of Swedish. And of course, all the other readers too! Hi there and welcome and what a lovely thing to have you here! I have my days when I write in English but they are not too often. And now for something I really wished I did. But in any case because of you now at least there is a translation box to the right. And I know that it definitely will not be the best translation in the world. But it is certainly better than none. I hope at least.

molnen


Fantastiska kuddfodral av Elsa Wikander. Alldeles nya i affären. Tryckta på Rydboholms Textil. På samma textiltryckeri som Svenskt Tenn, lite extra flott minsann. 


Det är såklart att de heter Molnen. Vad skulle de annars heta.


Och en gammal klänning från danska Edith och Ella. Och nu började jag drömma om deras butik i Köpenhamn. Å vacker (i alla fall för två år sedan), har någon varit där?

i brist på kartskåp.


Jag är så himla nöjd med min nya hylla. Inget finsnickeri här inte men i brist på gamla kartarkivskåp så är funktionen perfekt. För posters och silkespapper. Lyxigt till och med. Sen kan man ju fundera på om landet är tömt på just stora, gamla kartskåp i trä. Jag springer då aldrig på något i alla fall.



Men här är i alla fall två staplade 80 cm breda bänksskåpsstommar från Ikea. Plus en massa hyllplan på det. Det var vad som behövdes för att göra livet lite lättare.

23 maj 2012

posters-paket.



Jag gillar verkligen posters som present. Det är få saker som kan bli så personligt om man verkligen lägger manken till.  Och en poster gör så mycket för ett rum.  Massor faktiskt. Och att kunna ge något som är så mycket men ändå inte behöver kosta skjortan, är ju perfekta presenten. 

I julas var det en kund i affären som berättade att hela hennes familj skulle få ett inramat print i julklapp. En tavla för varje person. För varje personlighet. Så himla fin idé tycker jag, så genomtänkt och omtänksamt att klura ut vem som passar för vilken tavla. Kopieringsläge på den idén tycker jag.


Men kanske är man inte ens tvungen att rama in den där presenten utan det kan vara nog så fint att få den i en rulle. En fin en, en pappers eller tygklädd med långa band. Så himla enkelt och vips så har man en ännu mer personlig present. Och megaomtänksamt.  


Min tanke kring presenter är oftast att de ska ha en livslängd.  Lite värre på ätbara varianter men annars. Inget slit och släng och kasta. Utan stanna, kanske läggas undan för en stund men väl kunnas ta fram igen. Och igen. Och då är den fina rullen så himla perfekt. Den kan stå där i garderoben och vänta ett slag. Sen åker postern ner för en annan, men en vacker dag kommer den upp på väggen igen. Precis som det ska vara.

Kanske och förhoppningsvis (om allt funkar som jag vill) så kommer man snart att kunna köpa vackra pappersark och band i affären. Så tillsammans med postern kan man bara beställa allt man behöver till sitt eget posterspaket (rullen får man ju automatiskt), visst vore det en flott idé? 

ny liten kanin.



Alldeles nu damp det ner ett gäng sköna små kaniner. Det är en ny variant av nattlamporna som fanns tidigare i affären. Om ni minns svampen och den andra kaninen? Fast den här är både lite större och tusen gånger finare. Faktiskt.

Som en lillebror till favoritlampan, som förövrigt alltid är slut. Hoppas på en ny leverans alldeles snart. Och guldsvamparna, de underbara!

diy.


Igår ramlade det in en massa mail och frågor om hyllan. Och när jag just tänkte svara loppis och det gamla vanliga fyndläget så slog det mig att det nästan var bättre än så. Jag hade bara glömt bort det. Det är loppis och det är megabilligt men det är dessutom en del av något annat. 


Detta är liksom framstycket eller hyllplanen i en "prylhylla". Jag har bara lyft ur själva innehållet. Och här gäller det att hitta den simpla sorten och lite hemmagjorda sådär på 70-talet.  De är enklast. Så inte antika typograflådor för där är det oftast för bra kvalitet att bara lyfta ur. Fast det kan funka om man har tur. 

Det enda kruxet är att hyllplanen håller inte riktigt ihop av sig själv när de saknar sitt bakstycke. Men lite lim bara så är det klart. Väldigt snabbt jobbat och bra mycket snyggare, om jag får säga det själv.

22 maj 2012

och jag tog en tur i trädgårn.


Det är ju lätt att komma av sig när solen gassar som bäst. Inte orkar man börja sommarpiffa då. Så vår trädgård är kvar lite där den slutade i någon regnig storm för ett par månader sen. 

Det var då lampskärmen kom upp i trädkojan. För där var det liksom lä och torrt och mysigt. Ganska i alla fall. Den där lampskärmen som har blivit som en  följetong.


Och vimplarna har hängt lite här och var. i ur och skur. Blekta och fula men ändå hittar de nya platser.

Och lekstugan är nästan helt tömd. Inte en endaste en  av alla loppisprylarna finns där. De gamla kamerorna, de blekta paraplyerna, käppen och allt de andra.  Har faktiskt ingen aning om i vilken del av trädgården de har hamnat. Men lite tjusigt har undgått själva flytten. 



Som lite påskpynt i fönstret.


Och fåglarna i taket. Ni vet väl förresten att bästa leken är vanligt vatten och några billighetspenslar. Man kan måla hus och alla träden i de bästa färger man kan tänka sig.


Och någon gång i mörka vintern har stugan minsann varit klubbhus. Nog för det varken finns möbler eller saker kvar men golvet är täckt med teckningar. Som enligt sanna källor varit tapet. Teckningarna är många och viktiga. Så man vet hur man kan känna sig här i livet.


Och under glad fanns den förlorade telefonen. Det var ju bra. Väldigt bra till och med.


Och kär-teckningen är allra finast.