och varför är man inte tjugofem längre?

Photography: Lisa Rinnevuo

Bästa Lisa Rinnevuo håller workshops för 13-25 åringar inom snar framtid. Hur grymt? Det enda som inte är så himla grymt är att jag inte är i närheten för en plats på den kursen.

Och förresten. Jag har fått en del frågor på mina Lisa-tavlor som syntes i Plaza-reportaget. Och eftersom jag inte är så snabb på mail för tillfället (förlåt) så kan jag svara att det är litografier. Och att de är köpta på Konst & Folk.

bilderboksretro.

Åhå så fint! Bilderboksretro. För en bilderboksjunkie som jag är ju det här alldeles lovely. Rabén och Sjögren ger ut en serie retroantologier som handlar om bilderböcker. Kolla in lilla filmen. En från varje årtionde mellan 50-talet och 80-talet. Lätt som en plätt att rättfärdiga det köpet när det handlar om så viktiga saker som nostalgi.

Första boken handlar om 50-tatalet och Krakel Spektakel, Pippi, Trulsa, Mumin, Kriktor och Plupp. Och vad förvånad jag blev att Plupp skrevs på 50-talet. Som vi läste Plupp när vi var små, en högst ordinär liten varelse som bodde där i sin fjällkåta. Med blått hår och allt.

Det är Susanna Hellsing och Lisa Bjärbo (som bloggar fint på Onekligen) som har skrivit. Och Lotta Kühlhorn har formgivit omslagen. Bara en sådan sak.

stilfullt och lite formex.

"Så samla minnen. Förvara vackraste sakerna. Presentera tankar. Klottra ner drömmarna och göm små skatter i böcker, lådor, mappar, album och pärmar.Låt dem vara med länge. Kanske först vara en sak och sedan bli en annan.Det håller de för."

Det räcker med de orden hos nya Papp Limited för att jag ska falla pladask. Fint fomulerat av Emma Berg för något så älskvärt som vackra pappersprodukter. Företaget, som Camilla Sokoleski och Fia Palmgren står bakom, är alldeles nytt och visas just nu på Formex. Sortimentet består av böcker, lådor, pärmar och fotoalbum. Och det är så fint att man vill liksom bara stryka med handen för att känna att det är liksom på riktigt. Ingen massproducerat som saknar själ och känsla. Mönsterna är formgivna av Sissi Edholm och Lisa Ullenius. Tidlöst i mjuka färger och skönt att se på.

Och det är nog också här jag fastnar i årets Formex. Vid småskaligheten och det som känns på riktigt. Långt bort från alla jättemontrar med högar av saker som bara skriker konsumera mera och mera och mera. Och alla tusentals människor som lägger order efter order utan någon som helst eftertanke eller reflektion. Det är åtminstone så det känns. Jag förundras och förfasas lite över denna hysteri. Möjligen lite paradoxalt för att själv äga en affär.

Men där finns även de andra, trots att de inte är så många. De som står för småskalighet och kvalitet. De som har ett rakt igenom genuint förhållningssätt till produkten de skapar. Där tanken och engagemanget finns för att sakerna ska hålla, kunna åldras och kunna stanna. Där man har insikten och närheten till själva produktionen och tillverkningsprocessen.  Viljan finns att skapa med en dos av förnuft och känsla för att det faktiskt finns en värld att ta hand om. Och som Papp Limited skriver på sin hemsida "En kärlek till papper. Och en kärlek till det traditionella hantverket bokbinderi." Det är nog just det som saknas hos många andra företag idag. Lite enkel kärlek till vad man sysslar med.

Så vad mer tycker jag då är värt att spana in på årets Formex. Temautställningen som heter Rum Ram Rim och Reson tycker jag är sevärd för den sköna känslan.  Där fastnar jag främst vi underbara vintagemöbler från Dusty Deco och urvackra keramiken från Kajsa Cramer.

Iris Hantverks monter känns helt rätt i tiden. Cia Wedin har gjort  en stilren och ursnygg monter. Tillsammans med det gedigna hantverket ger den mig en direkt en känsla av nutid. Det är såhär det ska vara liksom. Produkter som är tillverkade med kvalitè och tradition som passar väl och självklart ihop med vår tids moderna hem och miljö.

Rie Elise Larsen för en färgglad monter med söta pappersprodukter. Tillsammans med indiska kvinnor har man låtit tillverka handgjorda signerade boxar. En del av vinsten går direkt tillbaka till kvinnorna som tillverkat boxen.

AfroArt alltid fint. Fastnade speciellt för dessa fantastiska halsband och armband tillverkade av en nöt fast kändes som ädelstenar.

Och en liten ekologisk radio i trä. Så fint och så bra.

japp, magiskt är rätta ordet.

Det finns ju kombinationer som bara blir helt perfekta. Hanna Konola har gjort finaste postern Magic för Fine Little Day. Som i sin tur har fullproppat sin shop med nyheter som är makalösa finheter.

Nya printet Gran  finns som oemotståndliga kuddar.

Samma GRAN fast på tapet. Kommer att finnas hos Photowall. Precis som Ohoy. Jisses vad vi gillar den tapeten. Grantapeten finns i flera olika färgställningar.

Och vykorten. Åh vykorten. De är som små sagor, vart och ett i sig. Ett endaste litet vykort blir som den finaste lilla presenten. Och nu är det alltså ett gäng nya som jag får precis samma känsla av. Fantasi helt enkelt.

 

 

Och skärbrädorna. Samma sak där. Älskart. Så himla fint. Det är en fröjd att ha sådana här vackra skärbrädor. Jag tänker faktiskt på det varje gång jag tar fram dessa. Det känns så lyxigt och så vackert att tillochmed tråkhushållsosten blir urtjusig. Så enkelt kan det minsann vara att vardagslyxa sig lite.

elle interiör.

Vissa dagar händer sådär extra roliga saker som man bara blir alldeles glad över. Att få fint besök från Elle Interiör är precis en sådan sak. Igår kom väldigt duktiga Cia Wedin och Johan Sellén hem till oss och plåtade inför ett reportage som kommer att visas under våren. Det var otroligt kul att hänga med dessa begåvade människor under en dag. Lyxigt liksom.

Och att se vårt hem i Elle Interiör. Tänka sig så det kan bli. Jag har läst Elle så länge jag kan minnas och alltid tyckt att den är min absoluta favorit i inredningstidningsdjungeln. Så därför känns det extra kul. Sådär nyp mig i armen kul.

tänk er att de där figurerna travade in i min trädgård, oj så fint.

En solig söndag i NYC hade det känts fint att hänga med de här figurerna. Söta. Urgulliga faktiskt.

this is it.

Japp, såhär står det just nu på papperspåsarna i Mokkasins skyltfönster. Och i tidningsannonsen...

varför var vi inte där.

Omg. Fantastiskt. Det enda som grämer mig just nu är att vi inte var där. Och såg du inte nu och inte heller var på Berns så tacka gudarna för svt play.

Så vi tar en Robyn-helg och kollar dokumentären imorgon klockan nitton i tvåan. Väldigt gärna gör vi det. Och lite glad är jag att våra barn (åtminstone de äldsta) har så utomordentlig musiksmak. Sean Banan kan slänga sig i väggen.

i mitt kök just nu.

Oj, så mycket att fixa. Så jag hinner inte skriva något alls. Mer än lyllo mig. För att jag har kanske världens roligaste dagar just nu. Och ni som bor alldeles nära Katrineholm, glöm inte att hälsa på ikväll.

niamaj.

Det vackraste är ofta det enklaste. Så skriver Niamaj på sin hemsida och det stämmer så väl in med de finaste leksaker jag någonsin sett. Vackert in i minsta detalj. Som små konstverk att spara för alltid. Leksakerna lanseras idag och jag har fått den stora äran att visa leksakerna under morgondagen. Det känns som om jag har en skatt till låns.

"Med serien Lugn vill Niamaj skapa en skön känsla i kroppen för barn - både när de tittar på, känner på och leker med sakerna. Den vita färgen öppnar upp fantasin och kreativiteten i leken. Varje träleksak är unik eftersom de är gjorda för hand. Den skurna ytan och de mjuka formerna ger känslan av en ädelsten. Serien Lugn tillverkas med hänsyn till miljön. Drömmen om naturen är härlig. Att sitta på bordet i sitt rum, hemma i storstan eller på landet, och fiska."

Det är precis lika fint som det låter.

Fotografi: Niamaj

onsdagen den sjätte april klockan nitton.

Sy vimplar och äta chokladpraliner. Värre kan man ha det på jobbet en lördag. Häromdagen damp det ner världens skatt i brevlådan. En massa fina tygprover från Sandberg. Såklart att det skulle bli minivimplar.

På onsdag händer en riktigt grym grej i Katrineholm.  Sandberg + Färgbutiken Elerts + Mokkasin fixar inspirationskväll. Tapeter, tyger och hantverkshistoria. Och det kanske allra coolaste. I sommar lanseras Sandbergs nya barnkollektion. Och gissa var man kan få en exklusiv liten sneakpeak? Och gissa vem som i denna stund sitter med världens finaste, allra färskaste tapetprover och tygbitar? Och ni kan ju bara tänka er vad man kan hitta på med sådana finheter. Fast vimplarna på bilden är från kollektionen Kaspar och Saga. Ibland får man lov att vara lite hemlig minsann. Men vill någon komma på onsdag? Skicka mig ett mail!

jag fann ett litet slott.

Jag måste ha jordens snällaste bloggläsare. Här visar jag värsta kaosröran och så rasar det in fyrtio fina hälsningar. Tack, ni är allt bra rara människor. Ni gör helt enkelt mina dagar mycket roligare, lite extra fina sådär. Och jag borde ta de där hälsningarna och tejpa upp dem på väggen. Så när någon säger hrmmpff, vad du har rört till det...nu igen.. visar jag bara upp beviset på att mitt eviga kaos minsann är en snyggröra. Så det så!

Och som om det inte räcker med att jag inte är så ordningssam. Jag är glömsk också. Så det är aldrig ett dåligt tillfälle att påminna mig om saker och ting. Jag är enbart tacksam. Så tack för jag blev påmind om det vackra lilla pappersslottet som jag såg för första gången på Formex. Och som jag vek och plåtade och glömde bort. Men här är det.

Ett gäng studerande från Slöjd, hantverk och formgivning på Linköpings Universitet ställde ut på Formex. Eftersom jag aldrig får nog av saker i papper och fortfarande tycker det är lika magiskt med konsten att vika papper så fastnade jag direkt för Maria Brobergs små hus. I finaste mönsterna. Jag vill ha en hel liten stad på fönsterbrädet. Vore allt bra fint.

trend tablet.

Fotografi: Grégoire Philidhis

Himmel. Vilka bilder det fanns på den här sidan. Li Edelkoorts nya sida Trend Tablet.

Via: Lotta Agaton.

skön kalabalik.

Idag blir jag väldans nyfiken på Malins och Linas alldeles nya projekt Lite Kalabalik. Egen design, handplockade accessoarer och inredning från Istanbul. Tanken är att skapa Lite Kalabalik i den stilrena, skandinaviska stilen. Och det är en skön kalabalik vill jag lova, för jisses så fint!

Finns på Lite Kalabaliks egen shop, Stil Inredning & Design och på Plezuro, Rörstrandsgatan i Stockholm.

in my cabinet.

Lite detaljer från vårt Snö vitrin. Tänkte dessutom passa på att berätta att Mokkasin från och med i vår kommer vara återförsäljare för Asplunds egna kollektion. Det känns lite extra flott eftersom jag är väldigt förtjust i deras möbler och andra finheter. Tanken är att erbjuda möbler som passar lika bra i ett barnrum som någon annanstans i hemmet. Jag gillar tanken att möbler (och även annan inredning) växer med barnet, kan följa dem  i vuxen ålder och även finnas kvar i generationer.     

Måste bara säga att jag numera äger massor av glasunderlägg. För första gången i mitt liv. Vet inte om någonsin kommer att använda dem.  Men jag kunde bara inte motstå dessa i klarglas med kanter av små bubblor. Jag har någon förkärlek för sånt som påminner mig om detta. Och inte för det är samma sak som några simpla glasunderlägg men dessa som Weronica tipsade om i sitt förra fina fredagssvep (och psst, fredag = nytt eminent svep)  ligger också högt på önskelistan med glasbubbeltema.

true love.

Såg just precis det här helt bedårande porslinet inne på Daniellas fina blogg. Det är Lovisa Burfitts första porslinskollektion. För Rörstrand. Hör själva, "Kollektionen är en berättelse om den excentriska Mademoiselle Oiseau i fem delar – mugg, espressokopp, assiett, gömma med lock och fat på fot, nedtecknad av Lovisa Burfitts rastlösa penna på tunnaste benporslin." Alltså. Kan man bli annat än lite kär?

Och det fina i kråksången är att man nu kan vinna hela kalaset på den nya designbloggen Design Day by Day. Bloggen är alldeles ny och det är en utmärkt kombo som ligger bakom bloggen. Duktiga Jannice från Simplicity  och företaget Fiskars Sweden som äger Iittala, Rörstrand, Hackman, Höganäs Keramik, Fiskars, Boda Nova och Arabia.  Kan alldeles säkerligen bli intressant att följa.

Och hur fin är inte bilden?

Foto: Idha Lindhag Stylist: Stella Nicholaisen

turkost, petrol, auqa, gult, romber och trärent.

Snart på ett Mokkasin nära dig.

Min favoritmonter denna gång.

Och så blev jag lite kär. I en lampa.

Den var så fin i verkligheten.

Om jag skulle beskriva dagen kort

så blir det som i rubriken ovan.

fixa rummet.

Igår vägrades middagen. Blev åtminstone framflyttad. Maten stod på bordet men ÅHHH nu börjar ju vårt nya favoritprogram vrålade Liv och Viggo. Och jag var inte sen att hänga på. Så vi bänkades oss alla sex framför första avsnittet av Fixa rummet. Coolt, tyckte vi allihopa, massor av gånger. Jag och ungarna var helt med på fler snickarbänkar i barnrummen. Och kryddhyllan med spik och skruv i källaren kan gärna flytta några trappor upp i huset.

Superduktiga Isabelle Halling McAllister har gjort serien Fixa Rummet för Svt. På onsdagar 18.45 ska åtta ungar få hjälp att fixa sina drömrum med Isabelles hjälp. Kreativt, kul och himla skön ton i programmet. Och det bästa, kidsen är själva med och bygger. Gillas!

Isabelles hem var med i senaste Family Living. Skönaste stilen. Här är bilder från urfina barnrummet. Kolla in den annars så trista Brio-spisen och tapeten sen. Och den där grymma lampskärmen...

Isabell och Jenny från Sammy Rose driver bloggen Dos Family som jag är mega-förtjust i. Alla hemma-hos-repotage är ett måste.

nesting.

Någon dag innan jul tipsade Lotta Agaton om boken Nesting. Fotografen Pia Ulin och stylisten Cilla Ramnek har gjort en bok. En väldigt fin sådan. Sju år tog den att göra. Om inredning från tjugosex olika hem. Inget förlag ville trycka den. Marknaden var mättad tyckte man. Hur dessa förlag tänker där undrar jag verkligen men tackar dessa tjejer att de tog saken i egna händer och tryckte den själva.

Jag hämtade mitt exemplar på Papercut i fredags och kan inte slita mig. Bilderna är fantastiska och hemmen likaså. Det är något skönt över dem. Befriande. Inte tillrättalagt och stelt, definitivt inte likriktat. Personligt så det förslår. Och kul. Och mycket inspirerande. Jag håller med Lotta, lite som en svensk The Selby. Och jag bläddrar och bläddrar, bilderna tar aldrig slut. Inte intrycken heller. Varje gång ser jag något nytt. Boken är supertjock och den är bara min. Den här boken ska ingen rita i, klippa ur, spilla saft i eller ens vika en sida till flygplan. Nix ungar, den här låter ni bli.

rådmansgatan.

rådmansgatan.

heleneborgsgatan.

furåsa.

gotlandsgatan.

Foto: Pia Uhlin.

8-7-6-5-4...

Lusse-racet är till ända, lite skönt ändå. Och nedräkningen har börjat. Liv tyckte det var bra när det var tio dagar kvar för då kunde man räkna 10-9-8.... funkade tydligen inte innan.

Jag hade tänkt att klippa in lite bilder från årets julkalender men det lyckades jag inte med. Men vad jag gillar scenografin i år. Jag sitter där och ojar mig till barnens stora irritation. Lamporna (såg ni lampan på skrivbordet i arkeologernas rum åhh) sofforna, tapeterna, mönstermixen, skåpet vid trappen... Ni hör ju själva, handlingen är definitivt sekundär. Fast den är helt okej den med.

Bilder Milk.