en,två,tre,fyra,fem,sex,sju,åtta,nio...

Det här med att drabbas av mani kanske man kan tycka alldeles olika om. Men nattlig mani, i ett sovande hus om ljusa sommarnätter den är bra den. Det var nämligen så att jag kom på en grej sådär plötsligt igår. Och kände mig alldeles tvungen (fast på ett bra sätt) att sätta igång. Och göra klart. Ni får se sen!

man tar vad man har.

Vårt megadäck måste ju bli rustikt och lite rufft. Det fattar ju alla när det vankas trädgårdsbröllop. Så vad gör man då om man behöver en bar. Eller snarare ett barbord som ska fyllas med glas och randiga sugrör.  Joo, det man gör är helt enkelt att man snabbt som sjutton snor till sig de där lastpallarna som skulle skänkas bort. Och kånkar upp dem på däcket ihop med en donna i finklänning och allt. Och sen visslar man en melodi och låtsats som om de alltid har stått där.


Och idag har de skruvats ihop och fått en bordsskiva av nyare plankor. För däremot nappade ingen på idén  att slita brädor med kofot från lite fler lastpallar. Men plankorna ska få drivvedbets såfort det slutar regna. Sen hänger vi ljusslingor brevid den målade brädskylten. Och flaskor i trålådor runtomkring och zinkhinkar fulla med isiga drycker. Och husväggen får tavlor med hus vid ängar. Och så ska jag nog leta efter stormlyktor också. Bästa barhänget tror jag minsann...

i brist på glas.

Picture: Style Me Pretty

Om jag vore den där planerade människan så hade jag börjat äta sylt som en galning för ett år sedan eller nåt. Eller Grey Poupon´s Dijonsenap för burkens skull. Tänk så fint det hade varit.

och så var det ovädernas oväder.

Picture: SF GIRL BY BAY

Vi önskar ju oss såklart lördagssol.

Picture: Once Wed 

Konstigt vore väl annars på ett trädgårdsbröllop.

Picture: Once Wed

Och en stjärnklar sitta-ute-natt.

Picture: Vintage Honeymoon

Men det regnar på som om det inte fanns annat här i världen. Och i det här läget är det dags för plan B i trädgårdsbröllopshistorier i allmänhet. Vi har ju lite tur eller väldigt mycket. För vi flyttar in i huset. Inte bara sådär men ändå. Men alla ni andra som väntar på lördagssol och kanske inte har en plan B. Kanske räcker det inte med segelduk över huvudena eller tält, om vinden viner som om den inte visste annat.

Picture: Ruffled Blog

Men glöm då för all del inte ladorna, vedbodarna, skjulen, garagen och vindarna. De finns där lite här och vad, närmre än du kanske tror. Samla vännerna och röj golven. Sopa och fyll golvet med loppisens alla trasmattor. Låtsas att bråtet runtomkring är som den vildvuxna trädgården. Häng tyger där det är som stökigast. Ta ett billigt som grund och häng det som sätter stilen längst fram. Fyll taket med vimplarna, lyktorna, lampslingorna och allt annat du hade tänkt dig i äppelträden.

Picture: Eat Drink Chic

Och blommorna. Hundkexen och smörblommorna och lupinerna. In med dem bara. På borden, i tunnor och häng dem i flaskor, syltburkar och målade konservburkar. I pastell.

Och sen lyssnar ni riktigt noga på regnet. Som smattrar på taken. Det är ändå bara ett lyckoregn.

det är midsommarafton.

Vi hade pratat en del om vad min systers flickor skulle ha i håret på bröllopet. Och istället för blommor i handen så blommor i håret. I kransar. Och igår kväll och all hast så tänkte jag slå några flugor i samma smäll. Och göra kransar till idag, samtidigt som de gott kunde få lite bröllopsfeeling.

Och i denna hast fanns ingen tid att leta blomster så jag köpte småblommiga kvistar i blomsteraffären. Och en bunt nejlikor på Ica. I trädgården tog jag alltid bästa basen för kransar. Murgröna som jag (för den här gången) ryckte bladen på. Murgröna är seg, lätt att forma och liksom rund i sig själv. På den virade jag gröna ståltråd (sådan som finns att köpa på blomsteraffärer) och blommorna.

 

Från trädgården in till sällskapet i köket virade jag på.

Och tänkte att nejlikor i påsförpackning är vackraste grejen. När allt kommer omkring.

Och solen hann nästan gå ner innan den blivande lilla näbben fick prova sin krans.

 

Och den kunde nog duga tyckte Estrid.

Och vadsjutton det måste ju funka tänkte jag. Och lade kransarna i plastpåsar. Sprayade rikligt med vatten. Förslöt dem och stoppade i kylskåpet över natten. Och japp, det funkade hur bra som helst. Lika som igår. Och det är midsommarafton  och jag önskar er alla en vacker sådan!

mingelstuff för kidsen.

Gladaste leveransen från Hey YoYo. Och snabbt gick det med. Nu är det ju inte så att det inte finns sugrör i mängder och annat kalasaktigt på närmre håll. Men det var ju popcornpåsarna och de extra långa jag ville åt.

jag har switchat om.

Exakt klockan 15.30 idag gick jag in i bröllopsmood. Det var femton mintuer efter det jag avslutat en av de tristaste tidstjuvarna i mannaminne. Men jag är bra på en sak. Oavsett hur mycket energi något än har tagit. Kan jag trycka på sänd, kliva ut genom dörren, stänga av datorn eller vad det nu må vara som gör att jag lämnar det bakom mig. Om än för en stund. Då är det som bortblåst. Jag är liksom ingen som behöver två veckor för att bli semesterlat. En sekund så är det klart. Och nu brinner det i bröllopsknutarna så när allt det andra helt plötsligt var över så var det ju enkelt att veta åt vilket håll man skulle switcha om till.

Trädgården och framför allt det där megadäcket behöver fixas. Jag hade min gammelmormors torp i tankarna, där allt var fluffigt och vilt och rosaprunkande. Så jag siktade in mig på de mest tantiga torpblommor jag kunde hitta.  Hängande blommorna i plastamplar. Växer så du kommer få problem, sa växthus-fabrorn. Upp och ner och hit och dit. Så perfekt, sa jag. Fast utan amplarna då.

Och sen smög jag in i handelsträdgårdens dammigaste hörn, där det var spindelväv och sniglar på sakerna.  Och hittade de perfekta lådorna för bröllop i trädgården. Fråga snällt är jag världsbäst på. Så nu har vi lådor till vinet och filtarna och kuddarna.

 

Innan handelsträdgården tog jag en sväng på loppis. Och där stod en fining till skrivmaskin för en femtiolapp. Med massor av färgband kvar. På den ska det skrivas kära hemlisar på bröllopsdagen. Från alla vännerna till brudparet. Som de får läsa om hundra år eller så.

För säkerhets skull tog jag en sväng till bokhandeln och frågade om nya färgband. Och då berättade de att man kunde ta ett vanligt, nytillverkat sådant som man rullade upp själv på de gamla spolarna. Så bra. Och sen tänkte jag lite på att förr i tiden hade man ju alltid gästbok. Kanske skulle vi ha en skrivmaskin för små gästbrev här i huset. Minnena blir faktiskt lite extra fina när de är nedplitade på en skrivmaskin. Så det så.

barnens bästa skål på ett trädgårdsbröllop.

Jag har lovat mig själv att jag inte ens får tänka på bröllopet tills på onsdag vid lunch. Prick. Bara för att det är tusen andra saker just nu. Som liksom har en brådisnivå som heter duga.

Men inatt klockan 00.49 slog det mig att läskeblask-skål för barnen måste vara det enda rätta. På ett trädgårdsbröllop under äppelträden. Med blommiga etiketter. Helst gula. Om vi hinner.

Så då var jag bara tvungen att tänka lite, i smyg. Och jättesnabbt, när ingen såg, så beställde jag högar av jättelånga sugrör. Som inte försvinner i flaskan. Och lite kortare också. Och precis i sista sekunden mindes jag att det var ju popcornpåsar också. Som jag hade frågat Linda om sedan det här urtjusiga bröllopet.

Fast det är såklart att vi hinner med blommiga etiketter på läskeblasken. På Lorangan och Hallonsodan och Sockerdrickan. Och kanske en och annan Trocadero. Bästa skålen i trädgårdsminglet.

 

finlänkar.

 Bilder: Sonia Jansson / Vintage Honeymoon

Nationaldag minsann. Men det har vi nog inte riktigt vant oss med. Så det blir inget pompa och ståt. Inte alls faktiskt.

Men för att sätta lite Sverige i bröllopstema tycker jag ni ska spana in två väldigt härliga kärlekshistorier. Susa in till Anja & Gustavs på superhärliga Vintage Honeymoon.

Bilder: Jonas Peterson

Och Johan & Emelies hos helt fantastiska fotografen Jonas Peterson. Som jag blev fint tipsad om, tacktack!

fortsättning på bröllopsinbjudan.

Det handlar om fortsättningen till inbjudan som jag visade häromdagen. Vad vi gjorde innan vi stoppade alltsammans i en liten påse med knutet band. Den kan ni få se en annan dag förresten.

Silkespapper skulle runt det hela. Då det begavs sig använde vi puderfärgat men nu får ni se en variant av prickigt creme. Så två ark vanilj och ett prickigt viks på mitten och sen runt som på bilden. Håll det prickiga som ytterark på bägge sidor så det är prickigt vart man än ser. Om man har enfärgat kan man ha färre ark för det transparenta blir fint så. Men är silket mönsrat blir det rörigt.

Och nu kan man ju tro att jag slänger mig med en vacker ask, tung av pärlor, bara för syns skull.

Men det gör jag inte. För det är mitt viktrick i alla lägen. Vid släta paket och all möjlig wrapping. Som en extra hand.

Och nu tänkte jag såhär. När jag ändå håller på och viker såhär i efterhand så kan jag ju göra lite olika stilar på inslagning av inbjudan. För till saken hör ju att det behövs ju inte så hemskt mycket för annan känsla. Så vid en flottare baluns kan man ta ett jättebrett sidenband med matta sidan neråt. Och så ett silkessnöre på det.

Eller ett vackert band. Vilket som. Kort och gott.

Eller en knop av en skinn.

Men vi gjorde såhär. Fast på pudersilke då.

Ribbat bomullsband plus säkerhetsnål. Hittar du gamla ålderdomliga säkerhetsnålar blir det extra fint. Japp, så var det med den saken.

inbjudan till bröllop i trädgården.

Inbjudan till festligheter, det är himla skoj projekt det. Har jag alltid tyckt men hinner inte med så ofta nuförtiden. Som alltid när jag gör något för någon annan så handlar det massor om att lyssna in, vad och hur är önskemålet. Och när det gäller inbjudan så tycker jag det viktigaste är att veta vad är det för typ av fest egentligen. Jag menar, bara för det är bröllop så behöver det ju inte överhuvudtaget innebära en glossig inbjudan. Med sidenband och glitter. Det kan ju såklart betyda det men inte i det här fallet.

Min systers bröllop ska vara ett trädgårdsbröllop. Av det enkla men inte desto mindre härliga slaget. Det ska vara varmt till sättet och mysigt och utan de vanliga bröllopsetiketterna. Det ska inte kännas bröllopsaktigt och pampigt och superflott utan mer som en skön sommarfest i trädgården. Det är så de vill ha det och då är det precis så det ska vara. Man ska alltid ge blanka tusan i vad alla andra tycker. Det är ert bröllop och ni bestämmer. 

Min tanke från början var att det var orden som skulle sätta känslan. Det jag tänkte mest på var sommarvimplarna, precis så. Jag älskar ord. När de på ett blankt papper målar upp bilden om vad som komma skall så är de absolut älskvärda. Hela formen skulle vara enkel men ändå mjuk och varm. Den skulle vara stilren utan att för den skull bli trist. Men det viktigaste var att den skulle kännas trädgårdsbröllop och precis så som det var tänkt.

Och så sprang jag då på den här dukningen (jag har letat som en galning efter den direkta källan på ruffled.blog men jag lyckas inte finna den)och kunde inte låta bli att inspireras väldigt mycket. 

Såklart använde jag kraftpapper. Ett superenkelt, kraftigt och rufft A4-ark ifrån Panduro som nästan var svårt att vika till och med med falsben. Men det gick och blev precis perfekt.

Jag ville inte ha några speciella typsnitt utan väldigt enkla. Jag valde Bernard MT Condensed och Times Roman i olika storlekar. 

Resten av texten fick typsnitt Rough Typewriter. Mest för att förstärka känslan. Texten i mittuppslaget skulle vara kort och inte säga så mycket mer än det är bröllop i trädgården. Och när och var.

Resten av viktigheterna fick hamna på baksidan. Lite avsides sådär i en punktlista. Och om nu tycker att hela alltet ser lite klottrat och inte helt färdigt ut är för att detta är själva förslaget. Det blev liksom ingen inbjudan över för mig. 

Och en annan dag får ni se hur det skickades. Och spana in det cremefärgade silkespappret med prickar. Gissa vem som alldeles strax få det till affären?

inte så petnoga, då blir det finast.

Picture: Ruffled Blog

När jag gifte mig 1999 en iskall dag i mitten av maj (på tvillingarnas födelsedag skulle det visa sig åtta år senare...) hade jag pioner, ranunkler och daggkåpa i buketten. Det var bra fint. Och dagen innan hade det snöat och det fanns inte ens en gnutta till grönt på träden. Sådär märkligt gråvintrigt mitt i maj. Så tur på buketten liksom.

Men hursom helst det jag egentligen ville ha sagt är hur tjusigt är det inte med en galet blandad bukett. Lite ostyrig sådär. Urtjusigt.

från och med idag har mokkasin en ny kategori som heter bröllop.

Photography: A Bryan Photo

Idag är det exakt en månad kvar tills min lillasyster gifter sig med sin A. Jag har fått den stora äran att fixa och dona litegrann. 

Nu är jag lite av den typen att jag fixar och donar allra bäst när dagen D närmar sig med stormsteg. Ni vet då tiden är så liten så den knappt inte finns. Jag önskar att jag vore annorlunda men det går liksom inte för sig, hur mycket jag än försöker. Men eftersom min syster är precis tvärtom så måste jag nog ändra mig lite inför denna ärofulla uppgift. 

Så nu tänkte jag så här. 30 dagar återstår tills det är dags för bröllop. Ganska många dagar för att vara jag. Och väldigt mycket härligt ska snurra runt i våra huvuden under den här månaden. Och jag tänkte att ni skulle få hänga med på vad som snurrar. Få tjuvtitta lite helt enkelt. Hela månaden lång.  Lite varje dag sådär. Lite fixa och dona bröllop. I vår trädgård.