tisdagstema om julfönster.

Jag älskar fönster. När de är rätt så är de är det allra finaste på ett hus eller lägenhet. Jag har haft mina drömmars fönster. Bättre än såhär blir det inte. Djupa sittfönster. Med bubbligt gammalt glas som gör världen utanför lite mer magisk. Då räcker det så bra med utsikten.

Riktigt så är det inte nu. Alla våra fönster är inte från 1913. Men ändå så räcker det rätt så fint med det som finns där utanför. Så vi har inte så mycket i våra fönster. Inte ens till jul. Första julen här köpte jag amaryllisar till nästan alla fönster, jättemånga blev det. Jag var superpeppad att hålla dem vid liv (jag är värdelös på allt annat än snittblommor) då fick alla någon sjukdom och dog en efter en. Fast de var tydligen redan smittade på handelsträdgården så jag fick nya. Men jag gav upp lite då. Det blev liksom första och sista gången vi körde en amaryllisjul(fast vi har några i vas). Men pappersstjärnor har vi och några hängade saker i glas. I klarglas.

Slipade stora glaskulor och de här (ja, vad kan man kalla dem?) grejorna som hängde i en mobil när jag var liten. Då tyckte jag de var fula. Men för några år sedan såg jag liksom tjusningen med dem. Fast finast är de på vintern. I det blå ljuset.

Titta in i andras fönster på Fabriken.

söndagsbild.

Måste först bara tacka. Så himla snälla alla är. Jag blir ju såklart väldigt glad för alla fina hälsningar. Och peppad och smickrad! Och det är så roligt att en massa nya besökare dyker upp, så välkommen. Jag ska så fort jag hinner spana runt på era bloggar. Det är bra coolt att världen blir så liten nuförtiden. Här följer vi bloggar kors och tvärs över jordklotet. Som den naturligaste sak. Jag gillar känslan av att världen är nära fast jag sitter här i en liten pluttstad i lilla vintriga Sverige.

Lagom till andra advent hann vi göra lite julfint härhemma. Matrummets ljuskrona fick flytta till verandan. Den är jättefin men tänder man alla ljus blir det i ljusaste laget. Så jag blev glad när jag fick span på en liten skapelse i taket på loppisen i lördags. Misstänkte direkt att det gömde sig en alldeles perfekt variant under lager av pynt. 30 pix, som hittat.

Ungarna förstod verkligen ingenting. Först kommer jag hem med en krona, vacker som få ;) Plastris, bjällror i sidenband, paljettprydda och dithäftade hjärtan. För att inte tala om upphängningen, spana in plastgrejen. Åhh, så fin den är, sa barnen. Sen stirrade de storögt på mig när jag började hetsriva bort allt detta vackra. Viggo log lite konstigt, det såg verkligen ut som han på allvar trodde att jag blivit galen. Fast sedan fick de bjällrorna och började leka hundar istället.

Min söndagsbild till Fabriken.

månadens inspiratör.

Jooo, minsann! Kika in på Fabriken!

tisdagstema hall.

Halltema på Fabriken idag. Jag har skrivit om vår hall HÄR en gång tidigare och min önskan om en riktig funktionshall de luxe. Även i detta hus ser det ut som alltid där vi har bott. Hallen har någon slags central roll och passeras i tid och otid. Den syns alltid och går inte att gömma eller glömma. Om man fortsätter till höger om ytterdörren kommer man till köket. Och fortsätter man dit jag står och fotar hamnar man direkt i vardagsrummet. Men jag har ju min lilla funktionshall, där bakom källardörren. Rätt imponerande är den, med allsköns bråte på väggar och tak. Men den får ni inte se.

En bild mest för att visa att hallen är så långt ifrån min önskade groventré man kan komma.

Jag kände mig bara så tvungen att visa den här bilden. Den är helskön tycker jag nu. Då, för exakt tre år sedan, tyckte jag att det hela var rätt kaosartat. I vagnen ligger Nomi och Charlie, 6 månader gamla. Någonstans i närheten är Viggo 3 år och Liv 4,5 år. Erkänner att jag tvekade mer än gång, är det husliv vi vill ha?

Där elementen står fanns en vägg och det stora hålet mellan de två små vita dörrarna var också vägg. Vårt hus var från början ett tvåfamiljshus så där jag står fanns den lilla trapphallen. Om ni synar bilden noga så ser ni kanske att vi har lutat två väggdelar (de nyss rivna) på båda sidor om den allra största öppningen. De tidigare ägarna hade rivit nästan hela väggen mellan vardagsrummet och ett slags mellanrum (där soffan och böckerna är idag). Då vi rivit väggen vid trappen kändes det helt fel. Jag minns att jag satt där i trappen (väldigt länge) och kunde inte fatta hur det kunde kännas så fel att ta bort en vägg som liksom skulle knyta ihop hela huset. Men så kom K på vad det var. Allt syntes var man än stod. Dörrarna i fil, fönsterna från de andra rummen. Det blev liksom för mycket information att ta in än vad som var bra för ett rum. Men när vi testade med de rivna väggarna kändes allt bra. Så det blev bara att bygga nya väggar. Nu saknar vi ett trappräcke sen kan vi nog räkna projekt undervåning klar. Och det är ju bra underligt att ett litet futtigt trappräcke kan ta sådan tid att ordna. I det stora hela borde det vara en baggis.

söndagsbilden.

Om de här bollarna hade hängt kvar hemma så hade de absolut räknats in till pynt. Men nu gör de inte det, de hänger på Mokkasin. Så därför ser det skralt ut härhemma. På adventspynt. Väldigt skralt till och med. Total avsaknad faktiskt. Fast vi hittade precis adventsljusstaken och det känns fint så. Det var allt lite viktigt tills imorgon bitti. För Viggo har paxat första ljuset.

Och sen framåt kvällen i morgon (söndagsöppet i butiken) rotar vi runt i lådorna som vi just bar ner från vinden. Där hittar vi säkert en massa fint och så på med lite julsånger och pepparkakor och lite glögg (men det har vi glömt att köpa). Så blir det säkert en alldeles perfekt första advent ändå.

Jag vet att det är lite fuskigt att posta söndagsbilden innan man har gått och lagt sig. Men nu är det ju söndag och imorgon har vi så mycket annat för oss. Ni hör ju själva...

Kolla in fler söndagsbilder på Fabriken!

tisdagstema om adventspynt.

Jag är inte i fas. För adventspynt som är dagens tema på Fabriken. En av anledningarna är dessa pappersbollar som måste bli färdiga snart. Från fint tips här så hade jag Mokkasins julskylt klar för mig. Ganska så skönt göra när snöstormen viner utanför. Lite meditativt sådär.

Och jag erkänner det här är fusk. Stjärnan hängdes bara upp för fotot skull. Jag har inte fått upp en endaste liten adventsgrej ännu. Men jag tänkte tipsa om en ganska så fin sak. Sladdar i all ära men på pappersstjärnor känns de sådär om man nu inte har bytt ut dem till snyggsladdar. Så jag brukar använda ganska breda, kraftiga bomullsband för att dölja sladden. Så nu gillar jag våra stjärnor mycket mera. Till och med som släckta. De är nästan finast då.

Det blir ju finast om bandet slutar där fönstret tar slut. Och där fäster man liksom sladden med en stor nål. Nu hittade jag inte sladdarna i all hast (ifall någon synar noga) men det ser likadant ut när de är där, syns inte ett spår.

Nu måste krassliga Nomi och jag ut i snöstormen. Vi hade hellre stannat inne med pappersbollarna...

snälla vagn, håll ihop några år till.

Är det verkligen för mycket begärt

att dagens dockvagnar såg ut lite mer såhär?

tisdagstema om kontraster.

Huset är fullt av kontraster. Vi är inte särskilt matchiga av oss.

Gammalt och nytt, matt och högblankt, loppis och design, renoverat(fint;) och orenoverat(fult;), mönstrat och omönstrat, galet mycket färger och vitt... 

Men min tolkning får ända vara den enklaste, konstrasten mellan svart och vit. Och lite gråskala däremellan.

 

Efter hett tips från Weronica slog jag till på grå sammetskuddar från H&M Home. Fina var de ihop med de hemsydda. Och så är jag väldigt förtjust i mina små vaser från Lindform och den finaste nattljusstaken som en kompis mamma har gjort.

Kolla alla tolkningar av kontraster på Fabriken.

tisdagstema om kök.

Här är vårt kök. Någon gång ska jag visa hur det såg ut från början. Vi har rivit väggar, satt upp väggar, flyttat dörrar, satt igen dörrar, tagit bort en jättehall och en passage i form av ett valv och hållt på. Minst sagt. Från början tänkte vi oss ett kök i gammal stil men jag är glad att vi ändrade oss. Jag gillar kontrasten av ett modernt kök i vårt gamla hus. Lite blandat med gamla detaljer.

 Något annat som jag verkligen tycker om är att här hade vi möjligheten att inte ha några överskåp och faktiskt ingen fläkt. Det blir sådan skön känsla, köket känns inte riktigt som ett kök utan mer som ett vanligt rum. Eftersom köket dessutom gränsar till den lilla glasverandan och matrummet så finns det massor med plats att hänga på. Och i vanligt ordning är det här allt händer.

Få mer köksinspiration på Fabriken idag! 

Psst! Om en helt annan sak. Ännu en gång slår det mig att jag verkligen saknar ett objektiv för att ta helhetsbilder utan att behöva hänga ut genom fönstret och backa till förbannelse. Jag har ett Canon EF 50MM 1.8 II. som jag älskar för att det har så stort ljusinsläpp. Jag skulle vilja ha samma typ (ljusinsläppet) av objektiv men kunna få med ett helt rum i en bild eller åtminstone halva. Tipsa mig jättegärna! Jag kan tillägga att det får inte kosta en förmögenhet.

ha en fin helg alla!

Snart, snart har vi en väldans fin liten veranda. Nu är äntligen ny pärlspont på plats och i helgen ska den målas färdig. Kan lova att bara grundmålningen gör att den känns klar.

Förra sommaren drog projekt "återställa veranda från 1913" igång. Fast först tog det en alldeles faslig tid innan vi hittade den, väl gömd under två fasader. Och sen skulle varendaste ett av de 19 fönsterna plockas bort och renoveras. Ett tag såg det ganska illa ut. Tyckte åtminstone jag. Det var när det stora fönstret (som hade ersatt tre av de gamla någon gång på sjuttiotalet)togs bort. Men K är inte den som misströstar i första taget. Jag minns att jag tänkte, Är han verkligen helt säker på att han vet hur man gör sånt här? Och jooo...

ljuset.

Ljuset såhär års är ju alldeles magiskt. När det väl är ljust då. Men när solen lyser och skuggorna blir de allra längsta då blir det lite extra fint. Och det kommer ju bara att bli bättre. Vinterljus är finast. Kallt och krispigt.

Tråksoffan blev en höstmyssoffa med de här. Den stora pläden är ju inte jättestor men lagom (140x200cm) på något sätt. Egentligen perfekt som överkast till en barnsäng. Alltihopa skulle faktiskt passa lika finfint i ett barnrum som i min soffa. I ett barnrum som inte måste vara så supergulligt utan bara skön stil. Det är något med färgerna, mixen och detaljerna.

tisdagstema förvaring.

Jag har någon slags korgstrategi härhemma. Det är min genväg till ordning i kaoset. Små uppsamlingstationer (fullproppade) för allt. Uppförtrappenkorgen, nerförtrappenkorgen, utspriddakläderkorgen, väldigtviktigtkorgen, sakerattlagakorgen, utfrånhusetkorgen, infrånträdgårdenkorgen, glömdasakerkorgen... Och så där håller jag på och låtsatsstädar. Fast det känns onekligen mycket bättre bara grejorna kommer ner i korgarna.

Och det här var bara en liten parantes på temat Förvaring hos Fabriken.

För jag hade tänkt att visa bilder från vår bästa förvaringsgrej i det här huset. Ett skafferi. Inget gammalt från 1913 med kylfunktioner dock men väl ett finfint, nybyggt av min man. Det byggdes i ett litet hörn av köket där det egentligen fanns en passage till ett annat rum. Och det är ju så himla bra för här kan man stoppa in allt man inte vill se, som fulmicron och kaffebryggaren (de finns där till vänster) men också allt annat som är egentligen är fint men man kanske inte vill ha framme alldeles samtidigt.

 

Och så kan man ha en anslagstavla med fina saker. Eller med recept. Det var liksom ursprungsidén, en matmoodboard (varför finns det inte ett endaste recept på den där anslagstavlan?!!).

Hursom helst så är det här lilla skafferiet bara bäst. Lite samma som korgstrategin, in med allt här så känns det färdigfejat på direkten. Väldigt bra vid fester och kalas ;)

Tips för småförvaring: De där små väggburkarna från Ikea.

tisdagstema på fabriken.

Sanningen om vårt sovrum.

Tvätt. Nytvättad på torkställning. Torkade kläder i korgar.

Det tar liksom aldrig slut. Blir aldrig färdigsorterat. Så vårt sovrum är ständigt överbelamrat av hela vår familjs kläder som väntar på att läggas i rätt lådor. Varför just i vårt sovrum kan man undra.

Mest för att vår tvättstuga kanske är världens tristaste.

Så det blir kanske roligare såhär.

Om man ser bortom tvätthögarna så ser det ut lite såhär i vårt sovrum. Vårt hus hade inte särskilt många garderober från början. Och när vi renoverade och ändrade planlösning så försvann några till.

Så nu är det skåp, byråer och krokar som gäller.

Och det gillar vi.

Idag är det sovrumstema på Fabriken. Kolla in fler sovrum där.

väggar fast ändå inte.

På tal om väggar  (dagens tema på Fabriken) så har vi inte så hemskt mycket väggar i vårt hus. Inga hela väggar i alla fall. I den enda stora väggen som fanns gjorde vi ett stort hål med plats dubbeldörrar, så var den också väck.

Vårt matrum var egentligen inget särskilt instängd rum. Det har en stor öppning mot köket och en dubbeldörr mot vardagsrummet och två fönster. Men ändå så var det husets tråkigaste rum. Ett rum gjort för långa middagar får inte lov att vara tråkigt. Vi satte upp tavlor, lika trist. Vi satte upp skenor i taket med tunt, vitt tyg utmed väggarna, från golv till tak. Då blev det vackert och lite bättre. En stund.

Men bara en stund. Och vi höll på och velade. Skulle vi ta bort mer väggar, större hål, lite av väggen? Då blev det plötsligt två fönster över från vår glasveranda (vi var tvungen att göra ett par nya som saknades och då mätte vi fel) och det var ju faktiskt jättebra. Så här i efterhand. Vägg men ändå inte.

Först såg det så här i två månader. Sen rök pärlsponten men då var det världens tjockaste trästockar under så då såg det ut så jättelänge. Och i somras blev det stora hål men då hände något. Plötsligt kändes rummet öppet och superhärligt, vi såg hit och dit. Verandan åt ena hållet, trädgårdsdörrarna åt andra hållet. Matrummet fick nästan en egen verandakänsla.

Vardagsrummet var fint innan men ett vackert innefönster gjorde ingenting sämre. Jag blev superförtjust i alla nya synvinklar som uppstod. Det blev en helt annat dynamik i hela undervåningen. Rummen finns kvar i sin helhet men det känns så mycket mer öppet. Det är fint att se en middagsbjudning med tända ljus genom fönsterna...

Här är efter (ganska långt efter) grön/bruna pärlsponten. Till vänster om innefönstret är den lilla glasverandan med samma form på fönsterna. Men det är en annan historia.

Mitt bidrag till Fabriken där temat idag är På väggarna.

Fabrikens tisdagstema - Stolar

I love stolar. Man kan ju tro att man är förtjust i alla typer av möbler när man gillar inredning. Men så är det verkligen inte för mig. Jag avskyr till exempel soffor, men det är ju en helt annan historia.

Jag har många önskestolar.Sådana som man kommer få längta efter många år till. Förmodligen för alltid. Men som man blir väldigt glad om man någon gång får möjligheten att köpa. En av våra absoluta önskestolar var den ovan, Y-stolen från 1949 formgiven av Hans J.Wegner. Och jag är väldigt glad för de stolarna. Jag tycker fortfarande att den stolen är en av de absolut vackraste. Formen är som ett konstverk i sig. Våra är i såpad lönn och vi har dem i matrummet.

Våra köksstolar är Carl Malmstens Lilla Åland från 1942. Jag gillar dem för den klassiska formen, att de både känns lite lantliga men ändå moderna. Och de står verkligen pall, år efter år, i en fyrabarnsfamilj där det spills och kletas för jämnan. Jag gillar också tyngden på dem, man har liksom aldrig behövt oroa sig för stjälpta stolar och fallande bebisar. De tål att klättras på.

Ikeas barnstolar är fina ihop med Lilla Åland.

Och så var det alla dessa loppisfynd som jag inte kan motstå. Den här stolen köpte jag faktiskt till min man häromdagen, jag visste att han skulle gilla formen. Jättebillig var den. Det står Gemla under den men annars är det nog bara en fin stol i största allmänhet.

Skolstolen i Viggos rum hade jag som liten. Jag och min syster hade likadana till varsin skolbänk med grönt lock. Det står att den kommer från Ystad och den är säkert från 60-talet. Jag gillar de röda stålbenen.

Livs skrivbordsstol är också ett billigt loppisfynd. Små stolar blir jag alltid lite kär i. Det räcker liksom med att de ska vara modell mindre för att jag ska falla. Den här stolen gillar jag så mycket för att formen är så schysst och att tyget är så supermossigt(det har liksom vävd struktur) så att det blir sött.

Det här var mitt bidrag till Fabriken. Gå in och kika på fler stolar.

Today is a perfekt day to smile.

Jag måste bara tacka för alla fina hälsningar, vad rara ni är :-) Jag blir sååå glad!
Min blogg var från början tänkt som en butiksblogg blandat med lite allt möjligt. Men ganska så snart insåg jag att blogga var grejen =) så himla kul. Så därför har bloggen utvecklas till en blogg med lite mer av allt möjligt. Istället för att ha en personlig blogg vid sidan av så tänkte jag att allt får rymmas på samma ställe, hoppas ni gillar det. 

Dessutom insåg jag att fotografera är så grymt kul. Inte för att jag inte fotat tidigare men nu blev det så mycket oftare. Bloggen blev ett sätt att ha en anledning att springa runt med kameran i tid och otid. Så just nu är det faktiskt bland det roligaste jag vet och jag önskar jag hade tiden att lära mig mer. Jag blir därför lite extra glad när jag får höra snälla ord om mina bilder. Och i och med den fantastiska idén med Fabriken så blev det ju också aktuellt att fota inredning på ett sätt som jag inte gjort så mycket tidigare. Och den kombon är ju oslagbar =)

Ha en fortsatt fin dag!