Börjar sommaren på torsdag?

Undrade min sjuåriga dotter ikväll. Njee, sa jag. Joo, sa hon. För då är det maj.

Om det vore så väl, svarade jag. Fast sedan bestämde vi att det var himla bra ändå. För idag har det faktiskt blivit vår. På riktigt.

Fina saker

Alla som känner mig vet att jag inte kan gå förbi en fin gammal kaffekopp. Jag måste bara ha den trots att jag överhuvudtaget inte är i behov av fler koppar. Jag kan inte låta bli att använda dem heller. Till allt möjligt för det blir liksom finare då. Vi fikar i dem. Min pappa tycker det är hemskt onödigt. Han tycker de är för små och vingliga. Och inte går att hålla i. Men alla andra tycker om det. Sen har vi efterrätt i dem. Chokladmousse och pannacotta. Det är flott. Barnen har dem till godisskålar. Liv som snart är sju år dricker te i dem. Hon gillar te, mest för att jag gör det. Och då blir det liksom lagom mycket i en liten kaffekopp. Sen blir de fina som ljuskoppar. Och saltkar. Och blomvaser. Det var nog allt.

Söndagsmiddag kan bli torsdagsmiddag

För det här är himla lätt. Och gott. Lasagne med lax och räkor. Och så en grön sallad med tomat och nötter. Plus lite honungsdressing. Och chokladpudding med bananer och vispgrädde. Sen är det snart fredag.

Skaldjurslasagne
1 liter bechamelsås + 3 pressade vitlöksklyftor + 1 krm muskot + salt
12 lasagneplattor
500 gram räkor med skal - skalas såklart
musslor om man gillar - hemma hos oss har vi det inte
3 tomater - skivas tunt + salt och peppar
150 gram färsk spenat - fräs hastigt i olivolja
250 g färsk lax - skär i tärningar
1/2 kruka färsk timjan - hackas
1-2 dl riven ost

Och så ner med allt i en form, varvat med lite finess. Sen in i ugnen. Kolla lasagneplattornas kartong för tid och ugnsgrader.

En god dressing är ju alltid bra att ha. Och man kan ju göra lite som man vill men det här är ett bra recept att variera som man känner.

Dressing
3 delar olivolja
1 del balsamvinäger
en eller flera vitlöksklyftor
lite honung
färska kryddor - timjan eller basilika är våra favoriter
flingsalt och svartpeppar

Sen ner med allt i en skål och mixa.

Lördagmorgon

Det viskas. Någon smyger. Det skramlar. God morgon! Två snart sjuåriga tjejer står vid vår säng. Frukost på sängen! En bricka. Skålar med fil och flingor. Största glasen med apelsinsaft. En hård smörgås. Och en mjuk. Tvåcentimeterstjocka gurkskivor och tomathack.
Gulligt! Urgulligt faktiskt.

Yesterday

Jelly beans och Salem Al Fakir.
Då kan ju till och med jag genomlida en Melodifestivalenkväll...

Hur mycket kan man frysa fast man är inomhus?

Ranunkel. Min favvoblomma.
Och pioner. Och alldeles precis nu började jag längta till i sommar när det finns rosa pioner i vår trädgård. Det var värst vad jag började längta.

Happy breakfast

Gladaste frukosten i stan får man förmoda. Med detta finporslin.
Jag hoppas att detta kan räcka när fyra barn och en mamma ska ta sig upp i ottan på tisdag. Våra nya vanor är helt galna efter det här jullovet. Ingen av oss kan förmå oss att vakna tidigt eller lägga oss i normal tid.
Då jag har öppnat butiken de här veckorna så måste klockan sättas. Annars sover jag och sover jag...
Och butiken öppnar klockan tio...
Huga för tisdag!

Porslinet och besticken finns att köpa på Mokkasin. Äggkopparna från Grannfrun.

Varje-dags-fotografering

Duktiga Weronica som driver
fina och mycket inspirerande bloggen
En mammas dag hade för några dagar sedan en utmaning. Ett projekt som jag genast nappade på. Att se vardagen genom kameralinsen. Släppa det estetiska för en stund och bara knäppa. Inte bara ta fram kameran vid de där speciella tillfällena utan allt som oftast. Varje dag. Att se det lilla som gör vardagen och dessutom få ner det på en bild.

Jag är inte så bra på just det. Jag fotar till bloggen och det är hur kul som helst. Men då finns det alltid en grundtanke, ett tema, något jag har tänkt förmedla med just den bilden. Ibland förknippad med en text, ibland förknippad med Mokkasin och ibland mest för att det är fint. Men jag glömmer ofta bort kameran i vardagen. Jag har dessutom svårt att samla mina foton på ett bra sätt. Tanken med det här lilla projektet är att det ska bli min familjs vardagsdagbok, 365 dagars dokumentation. Ibland en bild, ibland flera. Ibland text, ibland bara bilder. I slutet av året, jag hoppas att jag håller ut så länge, är tanken att samla hela året i en fotobok.

En slags dagbok alltså. Som jag så många gånger försökt mig på sedan alla barnen kom. Men det här blir liksom finare, mycket finare. Här är vår vardag, inte alldeles ordnat ännu.
Men snart så.

Hej 2010!

De små kalasskorna får vila några dagar.
Sen är det dags för fin fest igen.

Tycker alltid att nyårsdagen är så lång. Det känns som om man skulle hinna göra hur mycket som helst. Kanske mest för att man i själva verket gör så lite som möjligt.
Skön dag helt enkelt. Och skön känsla.
En alldeles perfekt första dag.

Minus arton

Det här är vi just nu.
Fina hemstickade tofflor, raggsockor och fårskinn.
Vi fryser.
Och tycker nog att vintern är allra vackrast när vi ser den genom fönstret.

Hej då julen!

God fortsättning!
Hoppas att julhelgen varit lugn och fin!
Här i krokarna var den dessutom så vacker så man nästan inte trodde sina ögon. Så vit och gnistrande, nästan magisk.
Julefrid. Både här och hemma. Här på bloggen var det inte direkt meningen att det så skulle bli såhär alldeles lugnt. Men offline kan man vara, vare sig man tänkt det eller ej.

Men nu så, ordningen är återställd. Det är mellandagar och vi väntar in det nya året. Det är mysigt med jul så länge den varar. Men imorgon tror jag nog att granen ryker!

Bild från Sweet Paul.

Glitter till granen

Pyssel-speedat. Alltså, vi har lite pysseltid att ta igen här hemma. Det har liksom blivit för lite av det på sista tiden. Trist värre.

Men igår och ikväll har vi gjort urflotta julkulor. Som sen blev hundar. Gulliga.

Lovely

Sena vinterkvällar är magiska. Jag hade nästan glömt hur mycket jag älskar riktig vinter för det är så sällan det blir det.

Minusgrader

Det är vinter och det är fint.

Luciahelg

Pepparkakor

600 g socker

3 dl sirap

3 dl vatten

1/2 kg smör

2 tsk kanel

2 tsk ingefära

2 tsk nejlikor

2 msk bikarbonat

1,5 kg vetemjöl

Koka upp alla kryddor, socker, vatten och sirap. Smält smör och tillsätt. Blanda vetemjöl och bikarbonat. Tillsätt till resten. Sen är det bara att ställa smeten i kylen, helst ett dygn eller mycket längre. Om man gör jättemycket deg så kan man baka pepparkakor i en hel vecka för degen håller sig.

Helgens projekt är stora pepparkaksbakningen. Nio ungar som kavlar för glatta livet. Och gör kakor i alla dess former. Och äter deg... Receptet ovan är gammalt och det blir världens bästa deg. Eller hur, alla som var med förra året ;-) Det är inte min grej att baka eller göra degar, så är det bara. Men vilken makalöst schysst pepparkaksdeg det blev! Lätt som en plätt att kavla och det är ju det som är det viktiga. Och att den är god förstås.

Så var det ju det där med pepparkakshuset. Jag har bestämt att vi kör minivarianter i år med. Det är ju ändå dekorationen som är det roliga. Och inte att försöka få ihop det där muminhuset eller borgen med kokhett socker med fyra par hjälpsamma barnhänder. Snett och vint, bitarna passar inte, det rasar, vi börjar om, det rasar igen... Nix. Småstugor blir det. Tjoff så är de byggda och sen är det bara att sätta igång.

Förra årets inspirationsbilder från Martha Stewart.

Och så är det ju Lucia. Mysigt. På Mokkasin har vi de allra, allra finaste stjärngossekit och luciakronor. Stjärngossestruten i mjukaste plysch med tillhörande stjärna, från Kalikå, är en personlig favorit. Vi har haft den i fyra år och den har lekts med året om och den är fortfarande lika fin. I jämförelse med hårda pappersstrutar som går sönder och ramlar av är den här struten en stjärngossedröm...
Bilder 1,2,3

Fina grejor

Jag kan inte virka!!? Hur är det möjligt? Ett mumintroll i slöjden, det är det enda. Och det grämer mig för det vore toppen. Att kunna virka. Måste, måste lära mig. Då skulle jag kunna följa Erica Laurells julkalender med gratis virkbeskrivningar ända fram till jul och ha väldigt skoj.

Tips från Isabelles blogg.

It´s all about...

Godiset. Det är det som är det viktiga. När man ska bygga pepparkakshus. Och då är det inte det goda godiset. I själva verket är det nog det allra äckligaste godiset man vill åt. Det med de allra finaste färgerna och formerna. Det är superviktigt när man ska bygga ett pepparkakshus. För då kan huset se ut precis som det vill och hemma hos oss vill det sig aldrig. Därför är det så bra att ösa över de allra finaste karamellerna. Då blir det så fint i allafall.

Förra året gjorde vi många små, små hus. Och hade massor av godis i sköna färger. Då var det så kul att vi till och med gjorde ett par extra att ge bort. I år kanske vi gör ett muminhus. Beskrivning här. Eller kanske inte...



Amy Atlas gör kalas som man själv bara kan drömma om. Kolla hennes portfolio!

Bilder Amy Atlas.

Hur är det nu ??!

Nu är det bråda dagar... För alla som tror på tomten. Hur många brev ska man behöva skriva för ens önskningar ska slå in? Det är frågan det. Som man inte har svaret på förren allt är över.

Här hemma är det nya brev till Nordpolen varje dag. Och det är stiligt värre. Även självaste jultomten måste ju gilla att få brev med glittriga hästar och hundvalpar ?!

Det verkar inte bekomma avsändaren att lillebror redan har berättat: Tomten finns inte, det är bara någon som är utklädd. Ingenting är på riktigt.

Det är förstås därför lillebrorsan inte har anammat hela nisse-ser-allt-hysterin i år... Men stora syrran vet såklart bättre. I ett av breven bad hon tomten att låta hennes lillebrorsa få julklappar ändå, trots att han faktiskt har varit rätt så dum...

Saturnus i vårt vardagsrum

Kalasdagar = bloggpaus. Ses imorgon!

my parents were awesome

Det här var ju bara så fint!
Ni måste bara kolla bloggen My Parents Were Awesome.
All världens människor har skickat in bilder på sina föräldrar som unga. Hur fin idé är inte det?!