Tisdagstema på Fabriken

När vi flyttade från vår lägenhet till det betydligt större huset så hade vi såklart med oss våra favvomöbler och lampor. Men det räckte inte särskilt långt. Eftersom vi dessutom flyttade in i ett hus som skulle totalrenoveras så var inte nya möbler och lampor på priolistan. Vi tyckte det var helt okej med lite tomma rum. Det var dessutom sommar och ljust, dag som natt. Men så plötsligt kom hösten och mörkret. Våra lampor från vår 3:a lyste väl upp ungefär lika många rum som i lägenheten. Så vi drog till IKEA och köpte ett gäng rislampor. Att ha sålänge medans vi fortfarande renoverade. När rum efter rum blev färdigt så hade såklart de dammiga rislamporna gjort sitt. Och sakta men säkert har rummen fått sig egna lampor.

Lampan i Nomis och Charlies rum är ett loppisfynd som var trasig. Ju mer jag höll i den så ramlade den sönder och samman. Men jag blev lite kär så den fick följa med hem ändå. Och så lite tråd, pärlor och fix.

Viggos älsklingsfärg är orange. Därför var mina föräldrars kökslampa, Kosta-lampan från 70-talet, perfekt i hans rum.

Loppisfynd. Jätteliten och supersöt. Jag älskar det tunna, gamla porslinet. Och mönstret.

Ännu en porslinslampa. En present från min pappa. Har hängt i ett trapphus i ett annat gammalt hus.

Istället för en kristallkrona. Från Ikea och urbillig. Fast jag gillar den jättemycket. Såg den i en kompis lekstuga, åkte direkt till Ikea och såg att den skulle utgå i sortimentet. Fick nästan lust att köpa flera för sakens skull men det blev bara en.

Favoritlampa som inte riktigt gör sig på bilden. Vi köpte den på finfina affären Apparat när den fortfarande fanns på Nytorgsgatan. Den heter något speciellt fast jag minns inte vad.

Loppisfynd igen. Låg där, dammig under en massa bråte. Brukar fundera på om man inte borde göra något likande själv.

Thomas Sandells A-lampor har hängt med så länge jag kan minnas. Jag gillar dem forfarande lika mycket. Mycket för att de är i klarglas. Och mest för att de ger ett fantastiskt ljusspel på väggar och i tak. Som smala ränder. Och det är nog just för att de är i klarglas. Fast det är viktigt att man dimrar. Förresten, i love it. Vad gjorde man utan dimrar?

Lampan i gästrummet är egenligen ingen lampa utan en lykta. Fast den passar perfekt som lampa. Eller egentligen mer som en mjuk ljuskälla.

Och så fick mitt favoritloppisfynd vara med igen. Jag älskar glas av alla dess former. Och den här lampfoten är bara så himlans tjusig.

Kolla Fabriken för mer belysningsinspiration.

Polarpriset

Jag gillar Robyn och jag gillar Björk. Och att tolka Hyperballad kan inte vara enklast i världen men det är fint såhär.

Sand+vatten+lekstuga=sant

Alla dessa fantastiska lekstugor. Ni vet de där urfina, rena och välstädade. När vi bodde i lägenhet i stan så drömde jag också efter just en sådan liten miniatyrvärld till barnen. Så hade vi plötsligt en, den kom på köpet till vårt hus. Vi målade, spikade panel, fixade och fyllde den med fina små saker. Sen började det. Som jag tjatade. Och sopade. Och förfasades över sandhögarna under fötterna och lerbakelserna på hyllorna. Ingen sand i lekstugan! Inget vatten! Ingen lera! Nänä, sa barnen. Timmen efter var det soppkalas igen. Att jag inte förstod direkt. Det är ju liksom det som är det fina i kråksången. Att få ha sin egen lilla värld, precis såsom man själv vill ha den. Och i den bästa av världar finns självklart mat av geggamojja, myshörna av torkade löv och sniglar som husdjur.

Dagen efter festen

Kanske får de hänga kvar där. Hela hösten och långa vintern. Så minns man de allra finaste sommarkvällarna. Då man kunde sitta under träden och lyktorna ända tills det började ljusna.

Mitt bidrag till Fabriken och söndagsbilden.

Helgtips

Söndag i Stockholm. För ganska så länge sedan hörde jag talas om Barnens underjordiska scen BUS. På Bondegatan i Stockholm höll ett teatersällskap till. Dit kunde man bege sig hela familjen och sedan var allt nästintill magiskt. Tillsammans med barnen (och för all del även de vuxna) så skapade man föreställningar som var så fantasifulla och kreativa att det hela var något alldeles speciellt. Och vi försökte boka plats flera, flera gånger men det gick inget bra alls. Sen glömde vi alldeles bort det. Men nu läste jag här om att BUS (som nu under sommaren har kallat sig Barnens Utomjordiska Scen) har dragit runt i parkerna. På söndag är det dags för sista föreställningen Det Stora Drömkalaset. I Vinterviken. Gå och se!

Söndag i Köpenhamn. Det är något speciellt med moderna museer. Det har jag alltid tyckt. Jag gillar att hänga där. Det är något med stämningen. Allt är liksom lite snyggare. Louisiana Museum of Modern Art utanför Köpenhamn är dessutom lite vackrare. Trädgården precis vid havet. Den enorma fönsterväggen i barnens atelje är fantastisk. Vattnet alldeles utanför, som insvept i en massa grönt. Vi var där en dag i somras. Och vilken väldans skön dag det var. Inget speciellt egentligen. Men tänk vad lite (eller ganska mycket) målarfärg och lera kan göra. I Barnrummet kan man verkligen hänga. I evigheter. Alla nöjda och glada, då blir det lätt så.

Lite verandainspiration från museets baksida. Gillade de mörka plankorna. Och så är det lite tjusigt med fönstersidorna.

1-års-önskan

Fina 1-årspresenten levereras just nu till butiken. Eftersom vår butik är så himla liten kan vi ju inte ha massor av fina bilar på rad. Men säg bara till så fixar vi.

Verandastuff

Morgonens uppsamling på verandan. Bara livsviktiga saker.

Sprillans nya dojjor

Tjohoo, då var det fixat. (Jag tar inte åt mig äran för den lilla omprogrammeringen i koden) Nu går det att göra stora bilder på bloggen. Det känns kul. Fast jag är inte alldeles säker. Blir det bäst såhär? Jag gillade ju mina små bilder också men ni vet hur det är. Det man inte har det vill man ha... Och så när man får det så var det kanske ändå bättre förr ;-) Funderar en stund, tills dess får Viggos sprillans nya snygg-Hummel vara i storbildsformat. Inhandlade på Modelmini som drivs av Frida (och hennes kille) som har en himla fin blogg.

Fabrikens tisdagstema - Vardagsrum

Idag läste jag om ett väldans flott projekt som kallas FABRIKEN. Gillar verkligen idén så självklart vill jag vara med. Tisdagens tema är vardagsrum. Så här kommer mitt bidrag. Och som i allt annat, i sista minuten...

Vårt vardagsrum är verkligen alldeles mitt i vårt hus. Det är ett stort rum som är lite som två rum, som ligger i fil med matrum och tv-rum. Det är det allra första man ser då man öppnar ytterdörren. Annat var det innan, då klev man rätt in i en farstu och en vägg. Men den väggen rök då vi förvandlade detta tvåfamiljshus till ett hus för bara vår familj. De dubbla glasdörrarna fanns inte heller men det är lycka att de nu finns där. När de står på vid gavel är gränsen mellan inne och ute nästan alldeles utsuddad.

Fortfarande råder någon slags sommarkänsla hos oss. Korgar för allt som bäres in och ut i trädgården. Blommiga filtar över möblerna och inga mattor så man kan strunta i sandiga och gräsgröna barfotafötter. Det är viktigare och absolut enklast så, att inne blir ute på sommmaren. Att de stora dörrarna står öppna och att alla kan springa in och ut som de vill.

När vi ändå höll på och rev en massa väggar passade vi på att riva den enda hela, stora väggen som fanns. Vi hittade pardörrar på vinden och så hade vi plötsligt tre rum i fil. På ena sidan av vardagsrummet blev först lekrum. Ett år senare är det rummet för tv:n och världens största knallrosa Ikeasoffa. På andra sidan finns matrummet som sen har en stor öppning in till köket.

När vi tog fram vår glasveranda blev ett par fönster över. De hamnade i vårt matrum. Ett mot vardagsrummet och ett mot köket. Sätta fönster i innerväggar måste vara det absolut bästa sättet att öppna upp ett rum utan att egentligen förändra någonting. Rumskänslan finns fortfarande kvar men skillnaden är fantastisk. Favoritlampa av Carl Fagerlund för Orrefors, för en spottstyver på loppis.

Då vi bodde i lägenhet i stan, tyckte vi aldrig att vi lyckades få till något bra ställe för den perfekta bokhyllan. Det slutade alltid med att vi hade vårt egna bibliotek på vinden. Då och då hämtade vi ner travar med böcker. I och för sig var det alltid lite som en överraskning för man hann ju glömma vilka böcker som fanns där mellan varven. Men det här är så mycket bättre. Elfakonsoller och målade furubrädor från golv till tak , en urgammal soffa från 1800-talet mitt emot en kamin som ser ut som en kakelugn ;-) Här är finfint att sitta. Just nu på skänken. En present från min man, finaste tavlan av Lisa Rinnevuo. Ekollonglas med rosor tillsammans med vaser och små skålar från min mormor som fungerar som ljuslyktor.

mini rodini AW10

Verkligen grym tröja i mjukaste ekobomullen
Lion Sweater - 325 kr

Så himla schysst tryck. Finns även som body i stl 56-86 och leggings i både små och större stl.

Penguin Grandpa - 259 kr

Kombon Mustard/Black känns så höst. Finns i klänningar i stl. 80-140. Leggings. Långärmade tröjor. Och små bodysar.

Stripe Dress - 299 kr

Som en stortröja fast en klänning. Liten sned dragkedja vid halsen, finfin detalj. Skön stil med påfågelfjäderleggings. Det trycket finns även på klänningar, favoriten hos 7-åringen härhemma.

Sweatshirt Dress Penguin - 349 kr

Feather Leggings Purple - 199 kr

Pingvintrycket är fantastiskt charmigt. De dova gråblå och rosa färgerna är så fina. Bodysarna kostar 225 kr och leggings 199 kr.

Penguin Grandpa - 259 kr

Beanie och scarf - 129 kr st

Ettagluttare och suraste lillebrorsan

Med risk för att låta mossig, VAAART tog åren vägen?! Jag kan inte fatta att vår lilla Livis har gått och börjat ettan. Idag var första dagen. Man minns ju själv hur det var. Till och med det där nya suddet och pennan var speciellt, fast man ägt massor innan det. Liv var på ett strålande humör när vi gick hemifrån sen slog stora pirret till...

Viggo däremot var inte på något som helst strålande humör. Egentligen tyckte han att det skulle bli ganska så perfekt att börja 6-års. Men när galna 6-årstrotset slår till är inte ens det kul. Allt var fel. Yougurten, flingorna, smörgåsen, resåren i byxorna, skorna, håret... och allt annat med för den delen.

Humanity till Katrineholm

Nästa vecka är det premiär för LA-märket Humanity i vår lilla affär.
Humanity sprider genom sin design kunskap om några av vår tids viktigaste frågor. Bland människor i alla åldrar. Humanity samarbetar med flera olika välgörenhetsorganisationer. När du köper ett armband från Humanity hjälper du samtidigt till att stödja Röda korset & Al Gore´s environmental organisation. We like!

Deras armband finns i en mängd färger och varianter och passar både killar och tjejer, ung som gammal. En superfin present på alla sätt och vis.

Superskön stil...

Bild lånad från Elle.

Superschysst på tweeniesar...
Bild lånad från Me and I.

Supertjusigt på Vickan...
Bild lånad från SvD.

Playlists

Efter sommarens spelstopp på allt vad dataspel heter har ungarna hittat andra användingsområden för datorn. Spotify äger... Spellista efter spellista fixar de ihop. Top of the pops-listan är den ovan. På den hamnar bara de riktigt grymma låtarna. De är inte alltid överens. Som i morse. Viggo tyckte absolut att Noll Disciplins låt Idiot platsade men det tyckte inte Liv. Fett kass, tyckte hon...




Den här låten har ännu inte kvalat in på super-äger-fett-bra-guld-äger-bra-listan. Nix, den hamnade bara på fett-bra-listan.

Här i fullbild, eftersom jag inte hajar hur man gör stooora bilder??!

Stadsabstinens

Det är allt ett bra jobb man har :) när man lider av stadsabstinens som jag. Alla som känner mig vet att jag saknar Stockholm, så in i vassen (kvällsbilfärd genom stan och över västerbron, åhhh...). Det är liksom inga problem att få mig att fara dit agenturer och showroom oftast finns. Ibland är det någon som frågar om de inte ska komma förbi Mokkasin istället. Absolut inte, jag åker så gärna. Igår var det sommarkläder igen, Freoli och Minirodini. Och upphämtning av skyltdockor hos Matilda som driver fina nätbutiken Russinet. Matilda har dessutom en finfin blogg proppfull med fantastiska bilder, kika in där!

Om någon undrar över bilden. Mitt i skogen mellan Nyköping och Katrineholm finns en bensinmack som är gammal och väldans fin. Egentligen är det tre bensinpumpar, en blå också, men den fick inte plats på bilden från min fotoposition. Jag har alltid tänkt att man borde fota dem. Klockan tio på kvällen blir inte bilder jättebra men ändå...

Helgbestyr

Är det någonting jag fullkomligt älskar med gamla hus så är det överraskningarna. Bra överraskningar som fina brädgolv, trappräcken(inbyggda i bokhyllor från 80-talet) , spröjsade glasdörrar under masonit och en hel glasveranda. Vi hade hört rykten från tidigare ägaren att det klirrade då de spikade ny fasad. Så en iskall februarisöndag (jättetrötta var vi efter ett partaj) så var vi bara tvungna att kolla. Under lager av tapeter, isolering och masonit så var den faktiskt där. Vi blev plötsligt jättepigga och hade lust att riva alltsammans på studs. Fast det gick ju inte. Och vi blev till och med tvungna att spika igen allt för utan innerfönster och 20 grader kallt utomhus så förvandlades vårt kök till ett frysrum. Sorgligt var det att täcka för det igen. Men tillslut så... Nu är det inte så mycket kvar innan alla fönster syns och det är så rackarns fint. Allra bäst är att ligga där på soffan när det regnar... Har ju svårt att förstå att man föredrog varianten nedan på 70-talet men smaken är ju olika.