jag såg nyss en pompom från bröllopet susa bort i höststormen.

Höstigaste måndagen med regnstormar utanför fönstret. Men bortser man från att alla barnen mer eller mindre saknar smarta regn o rusk-kläder och att de som jag verkligen köpt är spårlöst borta (morgonens hysteriska bryderi från min sida), så är det ju ganska härligt här inomhus i paketpackarlandet. Och jag har en sådan fantastiskt fin nyhet till affären som legat i sina lådor sedan en sommardag i juni. Det är en av sakerna på bilden. Jag är faktiskt helt lycklig över att få ha denna i min affär. Återkommer om saken. Det är inte klubborna.

å så fint, Ingela!

 

Som en smäck satt denna ursköna poster i min Paris-blogging. Fick nys om en helt ny Bears in Paris från Ingela P Arrhenius som såklart åkte direkt in i affären.

 

 

Och fina Stad fick en splitt ny kompis, The Wall. Jag har många favoriter bland Ingelas posters. Men den här kombon susade precis upp på första plats. Färgerna, figurerna och temat, precis som jag vill ha det. Och så får man ju en Tiger på köpet också.

lördag i Paris.

 

Det allra bästa att göra en lördag i Paris är att fara till marknaden vid Porte de Vanves. Det är som att kliva in i en saga. Tips är att vara där tidigt, den stänger runt ett-snåret. Och bor du på motsatt sida av staden, ta inte bussen, trots att det kan verka som ett bättre alternativ. Det är mysigt men tar fasligt lång tid. Det kanske kan kännas onödigt att dra på loppis med barnen om du bara tillbringar en helg i Paris men gör det! Den här sagovärlden är fruktansvärt spännande och det finns liksom ingen hejd på saker att upptäcka.

 

 

välgörenhet när den funkar.

 

 

Precis innan vi for till Paris i somras råkade jag trampa på min mans glasögon. Den känslan är inte så bra. Ett liksom mjukt kras under ens fot. Och sen vill man helst inte titta ner för man vet med sig att det där var inte någon legobit eller så.

 

Men just därför fick Kristo ge sig ut på glasögonspan i Paris.

 

 

På 64 rue Vieille du Temple (3.e arr) sprang han som en slump på Jimmy Fairly. Mer om detta koncept strax.

Den gatan är förövrigt en flott shoppinggata med glassiga butiker. Kläder, skor och en massa annat. Precis brevid ligger också Aesop vars butiker är ursnygga. Provade deras produkter nu när vi var där och jag gillar.

 

Jimmy Fairly igen och deras koncept. Köp ett par bågar och ge på så vis bort ett par. För varje såld glasögonbåge ger alltså företaget ett par nya glasögon till någon som behöver det.  Man samarbetar med välkända välgörenhetsorganisationer som ser till att detta fungerar på bästa sätt. Och som det står på deras hemsida, 733 miljoner människor lever idag med synproblem i världen och väldigt många av dem får aldrig någonsin möjlighet att få hjälp med detta. Eftersom jag själv har urdålig syn och fick mina första glasögon vid fyra års ålder förstår man verkligen vidden av det hela. Mitt liv skulle kännas halvt utan möjligheten att se. Det skulle i alla fall vara fruktansvärt annorlunda.

 

Glasögonen håller hög kvalité, en stor del av tillverkningen sker för hand. Man tillverkar dem i Frankrike.

 

 

Och designen är perfekt och urvalet helt rätt i tiden. Det finns även en stor kollektion av solbrillor.

 

Snygg butik med fantastiskt hjälpsam personal. Och vädligt långt från de optiker jag är van att besöka. Tusen vägar enklare.

 

 

Jimmy Fairly började som nätbutik och den finns kvar. Och det är liksom inte stopp på bra saker. Frakten är fri och du får även prova bågar hemma helt gratis. Fast du bor i Sverige eller någon annanstans. Osannolikt bra. Och leveransen funkade galant. Ett par dagar efter det vi kommit hem ringde det på dörren och ett litet brunt paket med brillor och godis levererades. Direkt från Paris.

 

 

 

 Det är bara så himla bra.

 

Och just det. Priset. Kristos glasögon med lite tillägg och så slutade på 130 euro. För er som inte handlar glasögon så ofta så kan jag säga att det är inte dyrt över huvudtaget.

och glassen för allt i världen.

 

Som sagt, terapi-bloggingen à la saknad Paris fotsätter. Jag glömde ju ett strålande tips från bästa Paris-donnan Anna G igår. Glass måste man ju ha. I alla lägen.

 

Och godaste äter man på Berthillon. Ligger på själva huvudgatan, till vänster strax efter bron, på ön Ile St Louis i Seine.

 

Och äter den gör man såklart med utsikt mot floden. Förörvigt lade Nomi till sig med en ny favoritsmak i Paris. Ros. Och rosenglassen från Berthillon var tydligen underbar. För att inte tala om macaroonsen eller något slags fluffigt naturgodis likt marschmallows, fast det var det inte.  Till sist gick hon på äkta varan och smällde i sig kanderade rosenblad som en galning.

 

lördagsshopping.

 

Är man parisisk och trendkänslig och familj med barn i släptåg så handlar man på Merci och Bonton. En lördag runt Marais och varendaste en kommer släntrande med detta par i påsar. Då drabbas jag av någon slags överdos. Men inget ont om dessa butiker egentligen. Det är såklart att de är härliga ändå. Trots rådande superduperhype. 

 

Och ni som följer mig på instagram (@sofiaatmokkasin) vet ju att jag ännu en gång suktade över deras bäddtextil. Och min man har nu ändrat åsikt i frågan, blinkblink..

 

Och utan att avslöja för mycket. Färgskalan som är så typisk Paris ligger snart på Little Cute Mokkasin´s hyllor...Jag kan knappt bärga mig att visa vad det är som kommer, lagom till juletid.

 

Och jag imponeras av all energi men lägger på skyltningen. På en månad har hela butiken bytt skepnad. Och då menar jag hela. Entrén är just nu någon slags digital verkstad.

Med hundratals Urbanears i höstens nya kollektion. Det är absolut gilla på färgerna.

paris och det handlar om mat.

Marché des Enfants Rouges

 

Jag har en crush. På Paris. En stor en, som bara blir större för var gång jag är där. En sådan där som nästan ger en magknip för att hela alltet är så himla långt borta. Inte strax utanför dörren som jag skulle önska. Så fast jag inte alls har tid så fastnar jag i bilderna därifrån. Det känns som någon slags terapi. Så det lutar nog åt lite terapi-blogging denna vecka. Tror minsann att jag är så illa tvungen.

 

Det finns så mycket jag älskar med den här stan. Och jag som inte ens kan franska. Men nu skulle det ju handla om mat.
 

 

All den bästa maten. Härligast är som i somras när vi hade kök och kunde handla oss igenom alla små affärer. Som hela  Rue de Bretagne (3.e arr) och runtomkring. Och alla marknader. Två minuter från där vi bodde, på Bd Richard Lenoir (11.e arr) var det marknad varje tisdag och fredag förmiddag.   

Heli tipsade om Marché d’Aligre (12.e arr) som är en superhärlig matmarknad med en liten saluhall. Och vill man inte äta allt (men nästan) så vill man ha burkarna och förpackningarna.

 

Där finns de sicilianska oliverna. De är fantastiska. Låter väldigt ofranskt i det stora hela men jisses... Första gången vi åt dem var förra hösten på en liten italiensk restaurant på andra sidan Seine, vid en liten tvärgata till Bd Saint-Germain.

 

På Rue de Bretagne (3.e arr) ligger kanske det härligaste lunchstället Marché des Enfants Rouges. En marknad proppad med små hål i väggen ställen. Och det fina är att man kan välja och vraka av det mesta.

Och där är liksom skönt att vara.

 

Absolut skönt att vara.

Och fast bilden fortfarande är Marché des Enfants Rouges så tipsar jag på om lite om ställen att hänga på natten. Jag tänker att det är nog lite si och så med tips i allmänhet. Att för någon kan ett ställe vara det mest fantastiska på jorden bara för att just den stunden var allt bara helt perfekt. Medans för någon annan är det helt tvärtom.

 

Men vi nattsuddade lite här och var i Marais och i elfte. Mest för att det är där vi gillar att vara. Omkring och på Rue Oberkampf och upp mot kanalen. Runt Rue Bretagne, Rue Vielle du Temple och Rue Charlot. Det är ju liksom inte så att det lider brist på sköna ställen att hänga på. 

 

 

Här är några ställen:

Le Comptoir Général (11.e) (som jag skrev om här)

Ave Maria rue Jacguard (11.e)

Le Kitsch rue Oberkampf nästan nere vid Bd des Filles du Calvaire

(förövrigt samma gata som Merci och det största BonTon ligger på)

La Briciola 64 rue Charlot (3.e)

 

Och så var det Bentos-paradiset. Och nu kan jag inte sluta tänka på den där vego-bentosen...

Här åt vi i alla fall middag en kväll och det var väldigt gott. Nanashi heter stället och ligger på 57 rue Charlot(3.e).

Och på Rose Bakery 30 Rue Debelleyme (3.e) äter man drömluncher i hälsosammaste laget. Alltså inte att de är alltför hälsosamma. Bara bra och goda.

Och det sista för idag. Här inne fick man ju verkligen inte langa upp en kamera. Men instagramma i smyg går alltid. Här har Nomi i alla fall shoppat matsäck för att bege sig till Jardin du Luxembourg. På La Grande Epicerie, varuhuset Le Bon Marchés fullständigt eminenta matavdelning, 38 Rue de Sevrés (7.e arr). Ohh my är rätta ordet. För fy tusan vad goda grejor det fanns där. Och säg vad som inte fanns. Och deras tabouleh, alltså...Jag var så nära att smälla av.

Oj, längsta inlägget. Men så var det terapi-blogging också.