03 juni 2014

jag har en ny plats nära hjärtat.

  
 
- Är det Thailand?!
 
Så frågade Nomi igår när jag fixade med bilden. Och det kan man ju verkligen tro. Men nej det är Varberg. Och Apelviken. Och världens härligaste gäng. Och finaste häng. Ett enda stort hjärta på den här dagen ska ni veta.
 
  
Allra bästa Krickelin hade bjudit ner mig och en massa fina till hennes favoritplats på jorden. För att vi skulle få göra lite som hon. Hänga på stranden, yoga med sand mellan tårna, paddla ut med vinden i ansiktet och brusiga vågor under fötterna. Alltmedans solen hängde över horisonten i så som en saga.
Med bästa fixarhjälp av Miranda.  
 
Alltså. Det känns som jag har varit i annan värld.
En väldigt fin.
Med ett fång av härliga människor.
 

 
Instamoment med Frida.
 
Många moments blev det. På instagram finns en hel drös med bilder under #kustliv.

 
Och en massa prat av det finaste slaget. Hela långa dagen. Lyx.
Här är Mia, Kristin och Malin.
 
 
 
Yoga på stranden med Tessa. Har du aldrig någonsin gjort minsta lilla yogarörelse på en strand, se till att göra det. Nu kan jag verkligen inte sälla mig till den rutinerade yogaskaran. Men det var som något hände den där söndagen (inte så att jag blev proffsig på sekunden dock). På stranden och i vågorna. Jag är så pepp just nu så jag har nog aldrig varit mer pepp än såhär. Nu jäklarns ska det bli ordning igen. På mig själv liksom.
 
 
Kanske lite på det här sättet. Eller kanske inte exakt precis så men det blir bra ändå.
Jag känner det.
 
Många foton blev det.
Här är det Miranda, Hanna och Johanna
 
 
 
 
Tjusigt Hanna och Johanna !
 
 
Hanna.  Bland solgass och sandvindar.
 
 
Mina barn tror att jag är Johanna för att vi har likadana byxor.
Så jag låtsats det.  
 
 
På Surfers  fick vi låna bräda och paddel. Vi skulle nämligen ut på havet och göra lite SUP, stand up paddle! I det här läget kände jag mig lite vilsen men jisses. Så himla härligt. Så drömmigt så att jag skulle kunna avboka båtluffningen i Grekland och ta min familj på paddeltur över havsvågorna i ett par veckor istället.
 
Det var som det där med strandyogan. Har du inte gjort det så måste du prova. Det gör något med en. Jag vet inte om det är havet, vågorna eller solen. Eller kanske hela alltet. Att bara paddla sig fram med vattnet under fötterna var helt magiskt. Och jag är så avundsjuk, på riktigt faktiskt (men på ett bra sätt), på Krickelin som får paddla fram i gryningsljuset på ett stilla hav. Eller när solen försvinner ner där havet ger vika. Jag är så avis så jag nästan får för mig att paddla runt i vår lilla insjö här bakom husknuten. Och låtsats som bara den. Att det är Apelviken.
 
Här är kurser, sommarens bästa tips!
 
 
 
Har man har hängt på havet en stund håller man ju kanske på att svimma av hunger. Då börjar man ju nästan gråta av tacksamhet när man hittar ett sådant här bord. På Surf Saloonen  var allt bara så härligt och Miranda hade svängt ihop en drömmiddag. Wow, så himla gott.
 
 
Härligt igen.
 
 
Miranda - grymmast i köket.
Henne hittar ni förresten på Saloonen hela långa sommaren. Fint så, mycket.
 
  
Instamoments. Alltid.


  
Som den där andra världen. Långt bort från verkligheten.    
 
 
Spara - i - hjärtat - moments.
 


 
Såsom det ska vara vid havet.




Så perfekt litet ställe den där saloonen. Havsavstånd cirka 50 sekunder. Terass där du inte kommer missa en endaste millimeter av solnedgången. Godaste maten. Super-somrigt även när det regnar. Fatta själv, rosa, turskost, blommor och papegojor i träden. Garanterad sommarfeeling. Alla dar. Och spelningar med havsutsikt. Amen, avis igen ju.


 
  
Kanske finaste lilla drömfångare jag någonsin sett. Från For good luck. Mina barn älskar drömfångare, de vet med säkerhet att mardrömmar är som bortblåsta med en sådan alldeles nära. Alla borde ha en.
 

  
Millimetergaranti på solnedgång var det.  
 

 
Stort stort hjärta. Jag är lyckorusig!
 
Och Miranda, tack! Lika många!
 
Och tack alla ni andra som satte glans på min söndag
 
Johanna ~ Tant Johanna
Frida ~ Trendenser
Hanna ~ Hannas inspo
 
#kustliv
 

31 maj 2014

kalas gånger 2.

 
 
Vi fixar kalas här. Med regnet hängande i trädkronorna.
Eller snarare två kalas.
Ett klockan tolv.
Och ett klockan tre.
 


 



Wish us luck!

 

30 maj 2014

Mokkasin för Zara - del 3.

 
 
 
Brothers and Sisters 3 för Zara är nu online. Zara´s eget val av bilder ser ni under Brothers and Sisters (och scrollar ni ner så ligger samtliga bilder kvar)  Och en flygande Viggo bläddrar förbi i all hast på framsidan.
 
 
Och här är extra-bilder! Det blir ju några stycken... 
 
Jag är lycklig att sommaren hann komma. Och ljuset, det snälla. Tacksamt även när tiden inte räcker till. Den här kvällen susade vi ut till knarriga grusvägar och maskrosbollar trots klockan passerat sju för länge sedan.
 
 
 
Twins.
 
 
Backen alldeles nära det här stället.
  
 
Och samma sagolika midsommar fast året efter.
 
 
- Charlie!!!
Kom nu! Charlie!!
  
 
Det var något med himlen.
  
 
  


Ängarna. De vidsträckta. Tänk att världen kan se ut såhär.



Det här lilla gänget är värd all ros i världen. Som de har kämpat bland isande vindar klädda i t-shirt och evighetsdagar. Mitt hjärta är fullt av beundran. Och mitt tålamod är prövat till tusen...
 
 
Mokkasin för Zara Edit Three
Mokkasin för Zara Edit Two
Mokkasin för Zara Edit One
 
I samarbetet med Zara har vi haft fint sällskap av
Pinksugarland från Canada
& Oh Joy från USA

 
 



29 maj 2014

gå-till-ica-style.

 
 
Lite piff har ingen dött av.
 

 
Vi ska ju ända till Ica och köpa fisk.
  
 
- Men ska det vara så himla märkvärdigt då???!
 
 
 Tidernas tjusigaste hårband från Monki.
Sätter glans på alla outfits i världen.
 

28 maj 2014

vackrast i veckan.


 
Absolut vackrast i veckan hittar ni här.
Kära hjärtanes Krickelin, du är så bra.
 
Och då är inte är det ju verkligen inte långt ifrån det här härliga stället.
Varbergs-trakter alltså.
 
 

27 maj 2014

barnrum x 3.

 
 

All pictures:
Photography: Patrik Hagborg
 
 
För en tid sedan gjorde Patrik Hagborg och Johanna Bradford / Tant Johanna tjusiga  barnrum för Plaza Interiör. Saker från Mokkasin fick fin plats i ljuset! Som tatamis och plädar från Numero 74.
 



Våra mycket kära prints från L`Affiche Moderne. Som nu faktiskt sjunger på absolut sista versen i affären. Det är få sista exemplar kvar och de som inte finns där längre, som det lilla rådjuret,  kommer alltså inte mer igen. Men här är Spring och här är Untitled. Så länge lagret räcker till. Samma med älvorna och alla de andra.


 
Och så det lilla tältet. Det väldigt drömmiga. Även kallad sänghimmel. Och äntligen är vår affär proppfull med dessa igen. Det känns så otroligt bra att äntligen kunna säga att de finns på lager eftersom vi har sagt typ tvåtusen gånger, ända sedan i oktober,  att den är slut och att vi inte har en aning när den kommer igen. Men nuså, ordningen är återställd.
 
 
 

Det här är min favoritfärg, ljus puder.  Näst efter den grå. Men den här är liksom så mjuk och lagom och perfekt smutsig i tonen.  Och i trädgården, har ni provat under äppelträden? Så himla härligt bara.
 
 


 
Och så det sista rummet.
 

 
Med ett av mina favoritprints, O´hoy.
 

tisdagssång - och alla andra dagar.



Jag tänkte att vi kunde vakna till den här sången idag.
Påtal om kärleksvindar och allt.
 
 

26 maj 2014

snälla kärleksvindar - blås upp till storm.

 


Jag önskar kärleksfulla vindar över Europa.
Så klart över hela världen allra mest.
Det får gärna storma som blanka fan.
 
Bara det är av kärlek.
Punkt.
 




25 maj 2014

R Ö S T A



 
Glöm inte att rösta idag. För allt i världen. Kanske är det någon som vrider och vänder på sin röst. Kanske tänker man att man inte är så pass trygg i vad man ska rösta på.  Så att det hela känns oöverstigligt och gör att ni inte pallrar er dit.

Då säger jag bara såhär -  
 Egentligen kan ni rösta på precis vad ni vill bara ni INTE röstar på rasister.
Idag, och alla andra dagar, handlar det bara om en sak.
Om man är för eller emot.
Och jag tänker inte linda in min åsikt på något sätt -
lägg inte din röst på SD.
Det är min önskan.
 

Jag vill tänka att världen är hoppfull. Att vi är fler som är för mångfald och kärlek. Att vi är fler för alla människors lika värde. Än tvärtom. Då kanske någon tänker det är såklart att jag är, det är väl alla. Med en axelryckning. Men det var just det. Alla är inte det. Och du, det har hänt förr. Då gäller det att för all kraft i världen göra det man kan. Inte bara tänka i tanken att jag är för. Nu är det faktiskt hög tid, om inte förr, att visa att vi är många fler. Jättemånga fler. För det är liksom det enda sättet. Inte när det ena efter det andra rasistiska partiet redan sitter där. Inte när de blir fler och fler. Då är det redan försent. Det är idag det är dags att börja. Egentligen var det redan igår. Men allt är bättre än inget alls. Så rösta. Snälla.