07 augusti 2012

kontrast.



Idag vaknade vi yrvakna och kanske lite förvirrade till fågelkvitter och med sol i ögonen. Och vi räknade myggbett som plötsligt dykt upp under natten. Men allra märkligast var nog det alldeles tysta. Fast alla fönster stod på vid gavel så fanns där inga röster. Inga mullrande bilar, inga gasande bussar, inget ilsket tutande och tjutande sirener.  Alldeles  tyst förutom fåglarna då. Och där utanför fanns bara en alldeles knallgrön trädgård. Och äppelträden.

Men inte tusen människor på väg. De där som vi inte kände men låtsades att vi visste. Vad de pratade om, vad de tjafsade om och  varför någon kånkade hem en trasig fåtölj. Vi funderade vem någon väntade på, om hunden var vilse och om duvorna också visste vad man använde övergångställen till. Och tänkte att kanske den och den var kära i varandra. Fast de inte visste om det själva, inte ännu. Och vi undrade om den där tanten alltid var arg eller bara turligt nog hade vaknat på fel sida. Och alla människor på sina cyklar, vart någonstans var de påväg?

Tusentals människor och en stad. Och där mitt i alltihopa var vi. Så därför känns det lite märkligt idag. Lite tomt och väldigt tyst. Och väldigt långt från Paris. 

8 kommentarer:

  1. åh. den där tomma känslan som infinner sig då man rest, upplevt och njutit - och plötsligt kommer hem. till det vanliga.

    SvaraRadera
  2. Vad vemodigt, men ändå så fantastiskt med alla minnen ni har med er hem.

    SvaraRadera
  3. Tack för alla underbart vackra Paris-bilder!

    SvaraRadera
  4. What an incredible Paris photo! And what a dream adventure you've had, luckily you'll now carry it with you even in the normal everyday...

    SvaraRadera
  5. Jag bloggade bilden på ditt vardagsrum från inlägget jag kommenterade förut, självklart med länk.

    Säg till om det inte känns okej!

    kram

    SvaraRadera
  6. Tack för allt det magiskt fina du visat från Paris. Kan förstå att det känns märkligt att landa här hemma efter allt det där som ser ut som en film på fotona.. kram till dig och hoppas ni får några fina dagar nu

    SvaraRadera
  7. Vad fint beskrivet. Jag förstår känslan precis. Vad kul att ni gör precis som vi, funderar mycket över andra människor ni möter. Det är mysigt att få tid att stanna upp på semestern, iaktta andra som är mitt i ekorrhjulet, betrakta, ta in. Skönt! Vansinnigt läcker bild dessutom!

    SvaraRadera
  8. Dina fina bilder från Paris dröjer sig kvar länge i mitt medvetade, som små vackra minnesbilder fast dom inte är mina egna. Jag blir så sugen på att åka tillbaka dit och visa mina flickor staden!

    SvaraRadera