06 april 2014

do you remember the feeling?

 
 
Det var ett fasligt kalasande. Hela långa helgen.
 
 
Blommigt.
 
 
Tre timmar senare...
Talking to me?
 
 
Alltså. Ballonger.
 
 
Ooo nooo!  Jädrans, den turkosa ...
 
 
Men äsch jag har ju en lila! Och en blå!
 
 
Attans!
 
 
Å ledsen i hjärtat ju, mamma.
 

Jag ska aldrig lämna dig! 

 
 
 Fast ändå - jag är ju glad ändå. Inombords!
 

 

4 kommentarer:

  1. Fina barn, fina bilder och det fina röda prickiga tyget på klänningen. Precis sådant tyg sydde jag mig en egen sommarklänning av en gång för länge sedan. Klänningen finns inte kvar längre, men jag kom att tänka på den när jag såg din dotters.

    SvaraRadera
  2. Jag älskar happy endings, tur att en ballong överlevde. :)

    SvaraRadera
  3. Så fint! Hon är så underbart söt. Vi var också på kalas igår. Två stycken. Och tänk att det kan vara så roligt varenda gång. Tårta och korvgrillning två gånger om. Och jag har turen att ha barn som inte vill bli lämnade. Så jag står bredvid kalasen igenom. Och dricker kaffe och smakar tårtrester. Och låtsas att jag inte alls har nåt bättre för mig.

    SvaraRadera
  4. Helt underbara bilder, och fantastiska ungar såklart. Det var ett livat kalas med massa skratt och full fart. Jättekul att de kunde komma <3 // Anna

    SvaraRadera