kalabalik i rymden.

Igår hade Viggo teater avslutning vilket är lika med uppspelning av terminens pjäs. Han skulle vara professor och genast är det Einstein-looken man vill åt. Så vi våfflade hår med alla krustänger som fanns. Och efter mycket spray och tupering så var det precis så galet och vilt som Viggo ville ha det. Succé såklart. Snyggaste frisyren i Kalabalik i rymden. Så lång allt väl, ända tills ett par timmar senare.

 

- Jag ska ha såhär imorgon också. I skolan.

Det är ju här man inte får börja skratta eller ens se förvånad ut. Det är helt klart läge för, jamen visst, snyggt! Fast så tänker man, han har glömt det imorgon. Han behöver bara få sova på saken. Det är såklart att han ändrar sig.

 

Men. 06.30 Asch, det har rufsat sig fel under natten. Du får fixa. Och jag fixar. Och halvvägs: Ta den andra tången också, den där superkrusiga.

Och sen går Viggo till skolan. Och det är då det börjar. Det nervösa mamma-hjärtat och beskyddarinstinkten gör sig påmind. Hjälp, hur ska det gå? Tänk om det går alldeles åt skogen. Tänk om ingen annan fattar storheten med denna frisyr.

Så kommer han då hem. Lika krusig som sist jag såg honom. Och så lite försiktigt i förbi farten: 

-Var det någon som såg att du hade ny frisyr?  

- Alla tyckte det var fett snyggt. Och på elevrådsmötet sa rektorn att det var jättefint.

- Oj, så rektorn lade märke till din nya stil. Det var värst.

- Men sen sa Josef att jag såg ut som en tant. Jag svarade att han såg ut som en gubbe. Då sa han: Ehhh, vad dum du är. Och förresten, jag ska ha så här i morgon med.