22 februari 2013

skattletande i paris.



Det är ju lätt att inbilla sig att Paris i själva verket inte alls är så där romantiskt som man kan tro. Liksom avfärda det som en  klyscha, att det är väl som städer är mest. Men nu är det faktiskt precis tvärtom. Det är nämligen precis som du kan tro där i fantasin.
 
Som när du släntrar runt i spillrorna av en loppis. Ni vet den där fina som jag skrev om här. När alla har packat ihop och gått hem och gatan är tom. Det är då man ska titta nedåt marken och samla små saker. För det man hittar är lite vackrare där än någon annanstans.
 
 

Ett ensamt bokmärke på en dammig gata kanske blir det finaste man någonsin sett.


Ett papper som egentligen inte betyder något alls kan vara proppfullt med fina bokstäver så att man genast tänker att det här pappret kan vara hemskt bra att ha någongång. Om man går bet bland bokstäver.



Och en liten bok med lossnad pärm. Av René Berger. En filosof från Schweiz var det minsann. Och full med franska ord som vi inte förstår något av alls men jag gillar de små ramarna på framsidan. Med blommor i hörnen.


Så i gruset där, nästan prickad av klampande gympadojjor. En diabild. Och så blåste vi bort dammet och kisade mot solen,  för det måste man ju för att kunna se vad som finns. Och där, en liten undulat. Då blir det där letandet nedåt marken nästan lite åt det magiska hållet. Det kan låta fånigt såhär i efterhand, som om det skulle vara något särskilt. En undulat på en diabild liksom. Men det är det, något särskilt alltså.
 
Sådetså.
 
 
 
 

3 kommentarer:

  1. Åh vad häftigt! Det stör mig en gnutta att jag faktiskt aldrig varit i paris trots att jag rest ganska mycket annars.:)

    SvaraRadera
  2. Paris är ljuvligt. Blir längtan för stor kan man prenumerera på letter from Paris. Ramlade över den här på etsy: http://www.etsy.com/blog/en/2013/quit-your-day-job-the-paris-letters-by-janiceartship/?utm_source=etsy_success&utm_campaign=etsy_success_021913_4802511896_0&utm_medium=email&email_sent=1361317381&euid=lOAYqIyUzvpv1DPx11VE4fBF4cVM

    SvaraRadera
  3. åh!undulater är det bästa!
    jag hade en i 9 år. saga. hon väckte mig en natt genom att vandra runt på mig i sängen. ibland flög hon och lade sig i en kastrull som stod nydiskad på spisen. hon gick bort i sviterna av lunginflammation.
    inget är så litet som en död undulat.
    /ullbird-hanna

    SvaraRadera