om att ha en man med överskottsenergi.

Nästan exakt ett dygn sedan K lade ifrån sig målarpenseln från källareprojektet kände han att kanske borde riva lite. Det där nästa höstprojektet kändes helt plötsligt alldeles högaktuellt. Fast det andra inte alls är klart. Lite typiskt beteende i den här familjen. Så där,  i den ena av våra två garderober håller han på som bäst just nu. Och det förstås, det var en väldigt praktisk garderob. Fast man kan ju inte ha allt här i världen.

Men poängen med det hela... Där bakom väggen ligger poolen. Och vi råkar ha en dubbeldörr med glas på vinden. Och ett fönster har vi också till övers. Som kommer hamna på min ändå aldrig färdiga tavelvägg där till höger. Och så blir det nog lite fönster i den där innerdörren också. Det blir väl som en pytteliten farstu med glas lite hit och dit. Vet inte så noga, ännu ett av våra inte så välplanerade projekt.

Och en gång för jättelänge sedan var det ju minsann en dörr just där som ni ser. Det var nämligen en liten etta med kök i vårt gästrum och tv-rum.

påskafton.

Påskbord i all ära men herregud hur mycket ska man hinna egentligen. Igår var det bröllopsplaner och måla mera vitt och en massa annat. Då känns det en smula oöverstigligt att rulla köttbullar och lägga in sill och sånt. Fast måla ägg gjorde nio ungar i alla fall. Och åt upp såklart.

Men annars åt vi godaste och kanske lättaste-i-världen-pastan.

 

Recept till 4 personer

400 g spagetti

1/2 kruka färsk basilika

1/2 kruka färsk oregano

1/2 kruka färsk timjan

1 1/2 dl olivolja

salt & svartpeppar

1 knippe sparris (eller kanske två eller tre om man nu tycker sparris är sjukt gott...)

1 citron (ta alltid eko)

Koka spagetti. Koka sparris.

Lägg örterna i en mixer och häll på olivoljan, mixa minst 5 minuter. Smaka av med salt, svartpeppar och citronsaft. Blanda örtmixen med spagettin. Lägg på all sparris. Riv lite citronskal över.

Och så tar man lite annat till, som man är sugen på allra mest. Parmensan måste man ha, prosciutto, gott bröd med olja, oliver och ja lite så. 

godis tack!

Ett gäng drog runt i grannskapet under förmiddagen. Det var en samling påskkärringar, svarta katter och såklart en liten påskdrake. Även ett ägg iklädd en träningsoverall från 70-talet slöt upp.

Själva ägget var Viggo som spårade ur vid gårdagens tillverkning av små påskpresenter i form av fåglar. Varför göra vackra våriga fåglar i pastell? När man kan göra Angry Birds?

glad påsk!

 

Det är långfredag och jag gick nyss upp. Jag är bäst i världen på att sova om ingen väcker mig. Och då menar jag inte att de andra är särskilt tysta eller så, de är som fyra barn och en man är mest. Härjar omkring och grejar som bäst. Men ruskar ingen om mig och säger upp och hoppa, det är jättejätteviktigt. Då sover jag lite till. Det händer ungefär en gång i halvåret och mest om jag är sjuk. Och lite snörvlig är jag nog allt idag. Om jag känner efter. Eller annars är det för att det är snöstorm ute. Eller kanske snodde jag bara till mig en chans på hundra.

Det lilla gänget varit svarta katter och påskharar och även en påskdrake mest hela veckan. Påskkärring är tydligen inte lika hett längre.

Egentligen var det förra året katt-trenden slog till. Svarta katter smög omkring bland husen med påskkort och hoppades på godis...

Mega-sovmornar eller ej, jag önskar er en lat och härlig påskhelg. Och den gladaste!

mina shoes.

Har ni sett finare skolåda? Jag smäller av så snygg. Och skopåsen. Grymt. Och det bästa  av allt är att i de där flotta lådorna ligger urtjusiga ballerinas. Mina Shoes är ett nytt svenskt barnskomärke som skodesignern Linda Gullberg ligger bakom. Hon har jobbat med skor i flera år men tyckte det saknades finskor för barn när hon själv fick barn. Speciellt sköna ballerinas. Och stövlar är på gång.

Här hemma har vi kärat ner oss i två olika. Jag tycker puder vore väldans fint men nej neeej, kattballerinas är helt klart hetast.

 

Påskfirande pågår på Mina Shoes mellan 3-9 april med 30 % rabatt på Pineapple Ballerina. Glad påsk-shopping!

finn ett fel.

 

Eller snarare ett rätt. Något som satte glans på min jobbdag.

Ni ser väl den lilla människan där bland paketen och silkespappret och stöket. Den gulligaste lilla människan.

Och stöket - snart ett minne blott. Till helgen åker hyllorna upp.

dusty blue.

Blått känns ju inte som den rätta pom pom-färgen. Men i juni lanserar IKEA kollektionen Blå. Så kanske ändå kan även en blå, liten, skrynklig silkespappersboll få kliva in i finsalongerna.

Så härmed lägger jag till den egentligen felbeställda Dusty Blue i affärens silkespappershögar. Funderar fortfarande på bästa blandningen men kanske vanilj eller ljus puder som på bilden.

Tyget som ligger under är egentligen en gardin från Åhléns. Det är sött, nästintill supersött men ändå fint. Skirt med prickar och blommor och små broderier. Lär inte bli gardin hos oss men några kuddar möjligen. Eller överkast på överkastet.

ett steg närmare...

Är det någon som ser var väggen slutar och golvet börjar? Inte så spännande såhär långt, men vänta ni bara. Idag har min pappa målat vitt och åter vitt. Och lager/butik/packningställe i vårt sovrum börjar se ett slut. Och jag tror inte någon i hela världen fattar ur skönt det känns. Att somna och vakna i pakethögar var uppenbarligen inte min grej.

it´s all about the mix.

Å för alla dessa fina posters.... Det är så roligt att skicka iväg

alla dessa rullar när man vet att det kommer sluta i en grym tavelvägg. Den här kombon är en av mina favoriter - Africa och Another Birdsnest av Jenny von Döbeln och Robot av Johanna Gartmyr.

 

Och hur perfekt kommer inte Only As vara i den samlingen.

Och så något skönt av MisseMai.

när det snöar i april så är det jättebra att rensa telefonen på sommarbilder.

Dreams of Nomi. Svansjön är planen men Flashdance går också bra.

Tattoo-time på 4:an.

Barhäng på Djurgårdsfärjan. Gudars vad irriterande tyckte personalen med tre ungar halvvägs in. 

Sommarliv är ytterst påfrestande. Det är klart man däckar.

(Psst, ni visste väl att det var Ordvits-SM i lördags?)

Äntligen tillbaka i parklekarna i stan.

Och det sköna livet. 

Aldrig lugn och fin.

Just kids.

Bästa leken. Häst.

Tjärhovsgatan.

Ha, där är han ju. K.

glad måndag!

Vilken underbar sida jag hittade precis. Via lika underbara

Minor De:tales FB-sida. Jag rekommenderar er att tokgilla den sidan för det gör jag. 

I alla fall värsta bästa starten en kall och snöig och packa-tusen-paket måndag. Mini Eco! Oh my god, så mycket härligt. Och jag kände precis att nästa veckas påsklov är räddat. Eftersom både K och jag jobbar och förhoppning ändå är lov så måste man ju tänka till lite. Men nu sluttänkt, tack för det.

fina söndagen.

 

Ibland får man den väldigt stora äran att liksom ingå i själva födelsedagspresenten. När finaste vännen har födelsedag. Nu var ju dock tidsschemat lite tajt. Det var meningen att vi på 5 timmar skulle hinna med både lunch på EAT och shopping. Men vi förstod ju redan när vi började att det skulle bli stört omöjligt. Men världens bästa och längsta lunch hann vi i alla fall.

Och självaste den där lilla påsen med överraskningslappar som hennes kille hade knåpat ihop... sniff, så fint. Hela grejen liksom.

påskfix.

Pysslet som ungarna släpar hem från skola och förskola är alltid det bästa. Det superduperenkla. Så i år fixar kidsen miniris i klädda fiskbulleburkar. Fullt med fåglar. Det enda jag gör är att välja det rätta pappret. Något måste man väl få bestämma.

Nu hoppar jag på tåget till Stockholm och äter finlunch.

det var den dagen...

Snacka om att var tog tiden vägen denna lördag. Men påtal om absolut ingenting så sprang jag häromdagen på en idé apropå den kära cirkelskäraren. Lamporna som syns på Anna Backlunds blogg vid hennes förövriga fantastiska mönster verkar vara lättplättiga att göra själv. Jag tycker det ser ut som skinn där på bilden och det vet i tusan om cirkelskäraren pallar med, men då finns säkert någon annan smart grej. Hursom, samma princip som här tänker jag. Och så brunt fuskskinn, fint det skulle bli. Och just det. Annas hem är med i senaste Family Living. Gillart som bara den.

Ha en fin lördagkväll! Här laddar vi för nedsläckning av avstängning av samtliga elektriska prylar, tv, dator, rubbet. Jag fick nyss förbud om diskmaskinen. Ska det va så ska det.

vi trotsar snön.

Picture. Amanda Pratt / Karen Magazine

Och så kom den tillbaka. Snön. Det var då väl typiskt.

Men vi lördagsdansar istället.

 

glad fredag i solen...

 

..och strax april, sug på den du..

 

Kombon Amanda Pratt och Katelyn Mooney är mina darlingar när det kommer till bilder. Får aldrig nog av dem.

det är fredag och vi säger tack.

Ni vet ju att våra mornar alltid spårar ur. På ena eller andra sättet. Det är alltid något på fyra barn och en mamma som kan gå käpprätt åt skogen.

 

Som frisyren. Alla dras väl med en risig hårdag mellan varven. Men Liv gör det jämt. Anser hon själv åtminstone. Det har gått så långt att hon skriver kom ihåg-lappar kvällen innan som "Börja med håret väldigt tidigt". Då fattar ni säkert nivån. De tusen tovorna går inte att reda ut, benan är fel, den höga tofsen är sned och det värsta av allt är när tuppkammarna är precis överallt. Tuppkammar är hennes benämning på småhåren som inte vill ligga slätt.  

Därför blir man en aning överraskad när hon på några sekunder flätar ihop ett par flätor och ett hårband på det. Och klar! Tack.

Förövrigt var hennes kommentar imorse rätt skön. Hon funderade på vilka sneakers som var bäst. De hade satt upp några plankor så man kunde klättra emellan kojorna de byggt i skogen vid skolan. "Vi är apor nämligen. Jag heter Monki. Smart va? Både min favoritaffär och apa liksom!" Typisk tweenie ena minuten och trädklättrande apa andra minuten. Skönt.

vem vill inte ha ett paris som ryms i en pastillburk?

Made By Joel är fullkomligt proppad med finurligt pyssel för kidsen. Älskar den sidan. Kan stanna där i evigheter.

Här är ett underbart Paris att printa ut, färglägga om man vill och sen sätta historier till.

Pictures. Made By Joel

Och dessutom ett Paris i ännu mer minimalt format. Att ta med på färden i en liten pastillburk. Sådant är perfekt vid restaurangbesök och annan väntan. Och sötaste presenten tycker jag.

Påtal om tålamodet-sviktar-kit. Pennor och små ritblock måste alltid finnas i väskan. Enkelt men inte att glömma. För lugnets skull.

Vackert i bloggvärlden idag var denna inne hos Today You Inspired Me och dessa bilder hos Husligheter. Så här borde världen alltid se ut.

nämen, det går bara inte.

 

Jag tog ett litet beslut häromdagen. Inte så världsomvälvande alls men ändå lite lättsamt i sinnet. Jag slutar affärsblogga. Min första tanke var att jag kunde var lite mer business där och slippa oron för att Mokkasin-bloggen skulle kännas som en reklampelare eller något åt det hållet. Men den där LittleCuteMokkasin-bloggen stressar mig så in i vassen, just bara för att jag inte hinner den. Så lika snabbt som den uppstod lika snabbt är den väck.

Men hur gör jag nu då. Jag bloggar nog på lite om affären härinne också. Sådär mellan varven. Lite som jag gjort innan. Eftersom den liksom hör ihop med mig. Och känner ni att gudars vad hon tjatar, så får ni verkligen ryta till på skarpen, tack.

 

Den här lilla vita stugan flyttar runt härhemma hos oss. Ibland är det postsamlare, ibland är det bokhylla och ibland viktiga saker förvaring. Men nästan alltid flyttar det in någon liten värld där bredvid allt det andra. Och man kan ju inte vara alldeles säker på vad som försiggår, eller har snarare ingen aning. Ser ut att vara en aning hätsk stämning mellan superhjälten i mantel och Tom på brädan.

Jag gillar verkligen  Eva Schildts dockhus för Playsam. Därför är jag extra glad att jag äntligen har dem i affären igen. Finns på plats under dagen.

Ja, lite sådär affärsmässig kanske jag är ibland. Hoppas det går för sig. Annars, ryt!

 

Och kolla - superhjälten är inte alls så elak som det såg ut.

kitchen mirror. del 2.

Det här blev faktiskt härligt. Nästan så pass härligt att jag började fundera på en spegelvägg a´la 80-tal, ni vet med sådana där svarta pluppar i skarvarna. Fast inte i köket utan till Nomi att göra danssteg framför.

Och nu har jag provsprätt också. Och faktiskt ingenting hamnar där på spegeln (om man nu inte spolar rakt på ett kastrullock ca en millimeter från kranen...). Men så har vi också en väldigt djup jättediskho och en extradjup bänk. Den är 76 centimeter och 25 centimeter bakom själv diskhon. Och det borde vara standard om man frågar mig.