klassiker.

Ni vet ju att vi i den är familjen är väldigt förtjusta i Otto Dunkers Ohoy ( Ni vet Fine Little Day- sonen) . Först hamnade den ju på Viggos väggar och sen på kuddar. Och nu på poster. Och det är bara så himla vackert och härligt så den bara måste få en plats trots att vi redan har ett rum som är fullt.

 

På plats i affären är den såklart. Tillsammans med Up-postern (som också finns här) är det ju åt det magiska hållet.

 

Det är banne mig en klassiker det här mönstret. Och kan man nu inte tapetsera hela rum så är den helt fenomenalt fin som poster. Perfekt faktiskt.

 

Kalasfix väntar. Viggo är frisk men jag är det inte. Så kanske bäddar jag ner mig på övervåningen med te och magasin och låter Kristo sköta hela kalasandet. Det är ju bara arton ungar så det ska nog går bra, blink-blink. Fin fredag!