Liv har ingen egen mobiltelefon. Helt enkelt för att vi inte tycker hon behöver någon ännu. Men ibland får hon låna min gamla. Vinsten är ungefär densamma som när hon fick en kamera när hon fyllde 5. Helt plötsligt fick familjebilderna en helt annan dimension. De blev mer på riktigt.
Och samma sak nu. Ett sms är liksom inte bara ett sms. Det är små berättelser om livets viktigheter. Igår var hon i Stockholm och det ramlade in små meddelanden om glassmaker och ljud och finaste musiken. Och som här, 45 minuter efter det att Viggo och hon åkte hemifrån i morse. På väg till Hornborgasjön med mormor och morfar. Sen fortsatte de med rapporter om svanar som lade stora och ljusgröna ägg, naturrum och trandans.


Ljuvliga ungar, de kan dem!
SvaraRaderaSå underbart! Verkligheten genom ett barns ögon. Det riktigt värmer i hjärtat!
SvaraRaderaMen åååh vad fint,nu vill jag att Lill-Lilly ska lära sig smsa så fort som bara möjligt. Kram från oss!
SvaraRaderaÅh vad fint! Alldeles oförstört och äkta!
SvaraRaderaUnderbart!
SvaraRaderaMen åh. Tänk vad snabbt det går att barnen blir stora.
SvaraRaderaUnderbart.
(men ibland vill jag bara dra i bromsen.)
Kram!
Men åh så ljuvligt! Underbara unge din.
SvaraRaderaSå go;) Klart man sparar på det! Kramar
SvaraRaderaAlldeles alldeles fantastiskt!
SvaraRaderaSå sött och underbart :))
SvaraRaderaKram Anna
Underbart!
SvaraRaderaSå fint! Bra att du tog en bild på det.
SvaraRaderaDet är lite som när vår son var sen med talet och plötsligt när det lossnar får man veta måååååånga funderingar och härliga resonemang :)
SvaraRaderaen hel reseberättelse med andra ord :) härligt att hänga med, även om man inte gör det rent fysiskt!
SvaraRaderaSå himla gulligt!!
SvaraRaderamen så alldeles bedårande sött!
SvaraRaderarakt in i hjärtat förstår jag ;)
Underbart. Vilken härlig reseskildring. Jag blir rörd. Nu vill jag också ha en unge som kan skriva sms till mig. Det måste verkligen vara ett nytt sätt att uppleva livet, att ha barn som skriver så till en. Tack för att du delade med dig!
SvaraRaderaÅh, helt underbart! :)
SvaraRaderaSå härligt!! Nu drog jag rejält på smilbanden. Tack för allt fint du bjuder på.
SvaraRaderaIbland saknar jag den tiden. Men hos oss var det mer små brev och lappar.
SvaraRaderavilken dotter du har!
SvaraRaderavår tjej fick också en kamera när hon fyllde fem. nu skriver hon lite och snart snart vill jag ha sms.
Å så fint. Och jag var också vid nämnda Hornborgasjön förra veckan - för första gången i mitt liv. De HADE verkligen jättesmala och långa ben, tranorna. Och sedan drack vi choklad och åt geléhallon och åkte hem igen.
SvaraRadera