28 maj 2013

no more standardmått.

 
 
Och så var det ju det här med tavelramar. Det är ju så enkelt att vilja standardisera hela printvärlden, göra alla print i samma storlek och trycka in varenda tavla i en Ribba-ram från Ikea. Inget ont med det men lite trist i längden och bara samma har ju inte gjort någon lycklig. Och visst vill man inte drabbas av den stora var-ska-jag-hitta-ram nudå så fort ett print inte följer standardmåtten. Eller tvärtom, inte ska man rata alla de vackraste ramarna som det dräller av på loppis. De som oftast saknar både glas och baksida men ändå är finast av alla.  Jag har ju tidigare tjatat på lite om passepartoutens storhet men inte ens jag visste att det var såhär superenkelt.
 



För ett tag sedan skulle jag på kalas. Eftersom jag aldrig har någon vidare framförhållning så slog det mig ett par timmar innan mitt tåg skulle gå att jag missat själva presenten, eller åtminstone missat att göra den färdig. Eller jag hade printet och den mest passande ram man kunde tänka sig. En gammal som stått härhemma länge, för den fina färgen skull. Men aldrig fått vare sig glas eller blivit en tavla mest för de knepiga måttens skull. Och nu kände jag ju ända in i hjärtat att den här ramen skulle det vara det just detta print, ingen annan ram i hela världen skulle passa bättre. Så i all hast slog jag en signal till traktens bästa ramverkstad, Boa Konst & Inramning ,som förövrigt har ramat in och betsat min ramar för Ehrenstråhles Guide to Paris (och New York). Jomen kom, sa de, vi har en väldigt smart passpartoutmaskin.  Väldigt smart? Magiskt, skulle jag vilja kalla det. Ohhh, sa jag, en sådan där skulle man äga! Den var ju inte gratis, sa dom. Och det kunde jag i och för sig förstå, för maken till maskin liksom. Med datorns hjälp kunde den där mackapären skära ut precis vilket hål du önskade. Inget mått och heller ingen form var något problem för denna dyrgrip. I tjockaste, bästa pappret skar den ut en perfekt passpartout i cremefärgat ton, för det kunde man också välja. Och sen en glasskiva och baksida på det. Klart. Så himla härligt snyggt blev det. Den där ramen satt som ett smäck helt plötsligt. Och dyrt var det inte heller.
 

 
 
Så numera drömmer jag om att äga en passpartoutmaskin. Det kommer jag ju aldrig att göra men jag är lite lycklig över att det står en sådan där maskin väldigt nära mig. Ramutbudet har plötsligt ökat med alla procent som går och det är ju som en liten dröm i sig.
 

15 kommentarer:

  1. Snyggt! Tänk att ha en sån maskin nära. Vilka möjligheter. Är inne på passpartout själv. Tycker att de gör det lilla extra som behövs.
    Kram Maria

    SvaraRadera
  2. Men så smart! Har aldrig hört talas om en passepartoutmaskin men nu öppnas det ju nya dörrar! Kanske ska sluta rata alla fina loppisramar :-)

    SvaraRadera
  3. Hei du, ville bare si at jeg nettopp har oppdaget ditt bloggunivers. Nydelig! Alldeles nydelig! Både temaene du skriver om, ordene dine og bildene dine. Jeg er så glad jeg fant Mokkasin! Nettopp lest om Ufrivillig barnløshet. Klump i det bløte mammahjertet mitt! Klem B.

    SvaraRadera
  4. Fint och vad lättsamt det blev! En sådan maskin skulle va bra att ha.
    kram viktoria

    SvaraRadera
  5. Jag kan inbringa lite hopp i din dröm och säga att det finns billigare och enklare passpertoarknivar som man kan ha hemma. Mina föräldrar har en sån. Har dock inte sett den användas sedan jag bodde hemma så jag vet inte så mycket mer om den. Ska forska i saken och återkommer till dig. :)

    SvaraRadera
  6. Nä men himmel vilken maskin, ja en sån skulle man äga. Galet bra, måste jag säga.

    SvaraRadera
  7. Jag igen... Har pratat med min pappa och gjort lite efterforskningar i passpertoarämnet. Det är en passpertoarkniv dom har. Den skär ut hålet och ger vinkeln som en passpertoar har. Nån tusenlapp att köpa.
    Ha det bra! //Petra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å jag vet om de där knivarna, det är ett jättebra tips men ack så knepigt, tycker jag då som väl är väl lite väl hetsig, Slinter och har mig och snyggt blir det inte. Men kanske man skulle lära upp sig? Lyllo dig som har en pappa som är proffset själv.

      Radera
  8. Så himla snyggt det blev! :D

    SvaraRadera
  9. Ja, visst kan man skära själv i tunnare kartong men man måste öva en himla massa (dyrt)innan det blir snyggt.

    Nuförtiden har de allra flesta ramaffärer i varje stad en sådan magisk maskin som skär fantastiska snygga snitt i alla möjliga former, runda hörn, nästan vadhelst man önskar...
    En snygg passepartoute som passar bild och ram lyfter konstverket och om det är något du vill spara många år är materialval runt bilden, under bilden viktigt, alltid syra- och ligninfri kartong. Allt tryckt på papper ska ha glas för att skydda mot fukt och blekning, din ramaffär hjälper dig vidare...och du behöver inte köpa allt där, köp ram på loppis, ikea mm men välj en bra passepartoute! / Ramflickan

    SvaraRadera
  10. Åhhh så fint!!! Allt du gör blir så himla snyggt och framför allt inspierande!!! Jag har en liten fråga också som jag hoppas du kan svara på! Det är så att jag planerar bröllopsfest, wihi!, och fick ett så fint paket på posten från dig för ett tag sedan med en präglas adresslapp på med din logga. Sådana har jag sökt med ljus och lykta efter vart man kan få präglade, då vi skulle vilja ha sådana präglade med våra initialer på till bordsplaceringarna bland annat! Gör du dem själv eller köper du dem? Om du köper dem får jag fråga vart? Du skulle göra min dag, nej min vecka, eller föresten, resten av mitt år i så fall! Om du vill får du gärna maila på johanna_mpj[at]hotmail.com Tusen tack! Och tack före en fin webshop och en inspirerande och vacker blogg! /Johanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har ju fått mailsvar Johanna men för andra som undrar, Stämpelbutiken, www.stampelbutiken.se

      Radera
  11. Åh! Jag har precis läst boken "Delhis vackraste händer" och du har lite samma språk som indiern Yogi från boken. Underbart! läs dom om du inte gjort så kommer du förstå

    SvaraRadera
  12. Älskar ditt kreativa tänk! Du skapar så mycket fint <3 Underbar blogg du har ^^

    SvaraRadera
  13. Tapeten, tapeterna, tapeten! Den underbara tapettittande som finns både bilden - vad heter den?!

    /// Johanna

    SvaraRadera