17 februari 2012

donna wilson.



Ända sedan jag stängde affären så har jag lovat alla att jag ska öppna ett showroom/butik i anslutning till huset där vi bor. Jag kan nästan höra mig själv hur jag stod där i affären och dyrt och heligt lovade att skylten skulle upp igen. Mot stora gatan så alla skulle hitta dit. Och jag skulle ha öppet alltid när jag var hemma.

Men vad hände kan man undra, det har inte funnits en gnutta tid att bygga butik. Och det finns det inte nu heller. Fast jag är så nedrans trött på att somna i pakethögar och vakna i pakethögar så nu får det banne mig vara nog. Så ännu en gång har jag frågat supersnällt om möjligen min pappa skulle kunna tänka sig att renovera lite. Igen... Och det är såklart! Så snart. Ska bara ha lite loppis först, för där jag ska hålla till kommer man inte in för där är högar av möbler och lampor och bråte.

Och vet ni varför jag är mer pepp än någonsin?  För när jag har en plats igen så kommer de stiligaste sakerna från Donna Wilson till affären. Och hur fint låter inte det?

9 kommentarer:

  1. God morgon!

    Det låter som ett löfte:)

    Porslinet med rävarna är superfint.

    Ha en go helg!

    Kram/Hanna

    SvaraRadera
  2. Så spännande! Dit skulle man vilja komma och hälsa på. Kram Elina

    SvaraRadera
  3. YES! Donna Wilson, vilken underbar nyhet!

    SvaraRadera
  4. Det låter oerhört fint! Verkligen en begåvad donna - liksom du. :-)

    Trevlig helg!!

    SvaraRadera
  5. Love the fox plate, it way to cute ;)

    Have a good weekend
    Margret

    SvaraRadera
  6. Jaa så kul, tur man har snälla pappor! Själv spacklar och slipar jag för fullt i gårdshuset just nu.. Och du, vi verkar ju ha ngn slags hemlig simultanförmåga i orderläggning hos nya leverantörer och många andra jobbrelaterade grejer)! :-) Kram / F

    SvaraRadera
  7. allt har sin tid, förstår att du haft fullt upp;) Ska bli spännande att se renoveringen. Trevlig helg. Kram

    SvaraRadera
  8. Hurra! Basta nyheten! Jag alskar skylten och blir sa glad att hora att den ska fa komma pa plats igen! Och hurra for Donna Wilson och for din pappa!

    SvaraRadera