alltid lika fint.

Photography : Stellan Herner / Skarp Agent

Fastnade i det här gamla bilderna igen. Från det här fantastiska hemmet. Så förbaskat hemtrevligt bara.

extraflottpyssel.

Ni vet ju redan. Att jag är svagare än svagast för små saker att dona med. Det må vara snyggpyssel eller megapyssel eller minipyssel eller istället-för-att-göra-annat-pyssel. I själva verket spelar det inte så stor roll vad det är bara det är fint. Och om det är på det víset, så blir jag alldeles salig.

Som den här alldeles bedårande målarboken. Den (och den andra med rymdtema) fick till och med mina äldsta barn att vilja måla i målarböcker igen. På kolsvarta kartongark finns det så himla fina motiv så man nästan svimmar. Och till på köpet finns det guld och silverark så man kan göra det hela extraflott. Drömmålarbok.

Den finns ju såklart att köpa här alldeles snart. Konstigt vore väl annars.

Och nu tänkte jag såhär. Om någon sitter på någon liten pysselgrej som ni köpte någon helt annanstans, jättelångt borta eller bara lite långt borta. Men som inte går att finna här i närheten och gärna skulle vilja att den fanns att finna på en nätbutik jättejättenära dig. Maila mig på hej@mokkasin.com.

 

finess.

Gillar verkligen de här förpackningarna som illustratören och grafiska formgivaren Sac Magique gjort för NK kids.

Jag vet inte om de redan används på varuhuset men jag hoppas verkligen det. Det känns som om NK inte har förnyat sig på tider och evigheter, så äntligen.

Ska man ändå handla så blir det ju så mycket trevligare med lite finess. Personligen tycker jag den där finessen uteblir på många ställen. Det finns inget tristare om man köper något riktigt fint och så slängs det ner i en plastpåse a la ICA. Förpackningarna vann Svenska Designpriset 2010.

tillbaka till verkligheten.

Hej måndag och snart väldigt mycket vardag. Skolstart på onsdag. Viggo börjar ettan och Liv tvåan. För en gång skull känns det som om sommarlovet har varat i en evighet. Skön känsla. Och nu har vi två simpla kvällar att vända tillbaka den där evigheten av sena kvällar. Lycka till...

Förresten så har vi fått ett piano. Bara sådär. Snällt.

gänget väljer mini rodini.

Våra barn har haft Mini rodinis kläder sedan 2006. Då var Liv 3 år och märket alldeles nystartat. Mini rodini har varit storfavorit hos alla våra barn och även hos oss vuxna. Med åren har de vuxit med rekordfart och levererar den ena grymma kollektionen efter den andra. Största delen av kläderna är tillverkade i 100 % ekologisk bomull. Superschysst. Butiken Mokkasin har haft Mini rodini sedan starten och det är faktiskt det enda märket som jag konsekvent hållit fast vid.

Idag valde kidsen ut sina personliga favoriter ur höstens kollektion. Gänget är Liv 8år, Viggo snart 7 år, Nomi och Charlie 4 år, och kusinerna Estrid snart 5 år och Svea 3 år.

Estrid väljer finfina HORSE DRESS och coola HIGHLAND LEGGINGS. Klänningen är samma modell som sommarens megapopulära kattklänning som sålde slut på nolltid. Fast nu är den lite höstigare med långärm.

HORSE SWEATSHIRT står precis lika högt i kurs som klänningen. Just den här tröjan är min favorit, den gula färgen och hästprintet. Lovely.

Till och med kräsna Liv faller fortfarande för Mini rodini.  Just nu är det annars mycket Monki och HM som gäller. och eftersom hon är en väldans lång 8-åring så funkar det ju att köpa X-small i vissa märken och då växer ju klädutbudet enormt. Men som sagt vissa av plaggen från Mini rodini går fortfarande hem.

HIGHLAND LEGGINGS har snabbt blivit nya favoriten hos henne och kompisarna. På bilden ser de grå ut men de är kolsvarta med grå revärer i fuskmocka och gulddragkejda. Grymma.

PANDA SWEATSHIRT har motiv med svarta strasstenar. En perfekt baströja. Det låter kanske inte så värst mycket bas med strass men det är exakt vad det är.

Lilla Svea tycker såklart att BEAR SWEAT DRESS är sötast. Om någon minns pingvin-klänningen från förra hösten så är det samma modell. Tillsammans med grå (med bruna revärer i fuskmocka) HIGHLAND LEGGINGS blir det skönaste stilen.

Och Nomi hoppar ur glitterstassen för PEACOCK OVERSIZED TEE. Modellen är supersnygg och påfågelprintet är sagolikt.

Förra våren så lanserade Mini rodini en helt ny jeanskollektion. De sitter som en smäck. Våra favoriter är modellen SANTIAGO SLIM i vintagetvätt. De är lite smalare i passformen och det är just det som är det bästa.

Viggo lever i sina sweatshirts från Mini rodini. BULLDOG SWEATSHIRT var en favorit redan i lookbooken. När det sedan visade sig att ögonen var en röd och en guldig nit var det nice, fett nice.

Charlie; som var sådär lagom intressarad av hela den här plåtningen, väljer sina SANTIAGO SLIM i vintagetvätt och DETROIT DENIM SHIRT. Mjuka sköna jeansskjortor är favvoplagg härhemma. Perfekt plagg, nästan som en kofta liksom.

Hejhej, gänget tackar för sig!

Liten uppdatering då det ramlade in lite mail... Ni vet väl att det går att beställa kläder från Little Cute Mokkasin trots att inte nätbutiken är uppe ännu. Skicka mig bara ett mail på order@mokkasin.com så fixar vi. Fraktfritt på nyheter, såklart!

vissa söndagmornar är bättre än andra.

Ibland blir man glad för mindre. Jag har som sagt en inte så ny kamera. Det är en åtta år gammal Canon 350D, som sjunger på absolut sista versen. Fast jag har ett objektiv som är absolut ett av mina käraste ägodelar. Älskart. Det är ett fast objektiv, Canon EF 50MM 1.8 II. Däremot har jag haft ett trist, tidsödande (väldigt mycket minst sagt)problem senaste tiden, det senaste året eller ärligt talat sedan jag började blogga. Att föra över bilderna från kameran till datorn tar evigheter.

Och då menar jag evigheter, typ en timme. Ja, det är så förbaskat illa och drygt och retligt. Och är man nu inte vid datorn precis exakt i samma sekund då alla bilder precis ha hoppat in där då får man göra om hela grejen. Två timmar blir det då. Så tänk såhär, om man upptäcker att bilden inte blev så bra när, när den väl hamnar där i datorn, då har ju förutsättningarna ändrats rejält. Ljus, motiv, hela alltet. Svårjobbat. Ja. Irriterande. Ja. Oproffsigt. Väldigt mycket ja.

Men jag har liksom bara haft en sladd som jag kopplat emellan. Och jaja, jag vet att min man har nämnt något om minneskortsläsare. Jag vet det innerst inne, fast jag måste ha förträngt det. Men sista veckan fick jag höra samma sak. Av två fotografer (det ska tydligen mycket till för att jag ska fatta). Du måste ha en minneskortsläsare. Och igår så köpte min man en.

Och tack, tack, tack. Mina timmar är räddade, mina dagar är räddade, mitt sega bloggande är räddat. Just i denna stund känns det ungefär som då vi köpte en torktumlare. Hela mitt liv är räddat. Nu överdrev jag ju men gissa hur lång tid det tog? 1 minut och 15 sekunder! Det är ju fasen inte klokt. 1 minut och 15 sekunder och 55 bilder i datorn. Det är ta mig tusan nästan magiskt.

a serial about vintage.

Alla bilder plåtade hos Augusta Antik & Tapetserarverkstad.

it`s all about vintage.

Äsch, vi kan väl köra en liten lördagstur by Mokkasin istället. Direkt från Augusta Antik & Tapetserarverkstad. 

lördagstur.

Alldeles utanför Katrineholm finns ett gammalt hus fullt av finheter. Helena som har Augustas Antik och Tapetserverkstad inne i stan har nämligen så perfekt ordnat att hon sitter på två affärer. Bägge lika fina och fullkomligt överösta med inspiration. Och nog för jag har lätt en plätt att shoppa loss där så är det få butiker i världen som dessutom får mig så inspirerad som riktigt bra vintageställen. Det skulle väl vara Anthropologie i New York då, men ibland (ganska ofta) får man ta vad man har.

fika.

Jag är kanske inte världens sämsta på att baka, det är bara att det inte händer alltför ofta. Och bakar jag så blir nästan alltid samma. Så bästa vänner… förlåt, det blir samma fika som vanligt. Jag lovar att ändra mig till nästa gång. Eller inte, för det här är fasligt gott.

KARDEMUMMAKAKA
2 tsk kardemummakärnor

1 sockerbit
5 dl vetemjöl
3 dl strösocker
1 msk bakpulver
80 g smör
3 dl mjölk
1 msk kanel
3 msk socker

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en kakform. Stöt kardemummakärnorna och sockerbiten i en mortel. Häll i mjöl, socker, kardemumma och bakpulver i en stor skål. Tärna i smöret och finfördela med fingrarna. Häll i mjölk och blanda ihop. I med det i kakformen. Blanda ihop kanel och socker och strö det över kakan. Och så längst ner i ugnen i 35 minuter. Sen kan man ju äta den med vad man känner. Glass, fruktsallad, grädde, bär eller vad vet jag.

höst.

Design: Nanna van Blaaderen Photo: Pablo Delfos

Lite höst skulle fint. Lite klar luft, sådär frisk så näsan nästan hoppar till av förvåning. Lite oranga träd och fina löv. Lite gosigt stickat och en och annan fläta.

någon mer som har bloggproblem idag? det är ju alltid något att kunna skriva en rubrik, men där är det sannerligen stopp....

söt.

Jag är så svag för barnböcker från femtio och sextiotalen. Speciellt när förlagen har gjort slag i saken och tryckt dem igen. Annars hade jag förmodligen aldrig sprungit på dem.

Det var ju samma sak med de här. Och köpen av de här gyllene böckerna är väl ännu mindre försvarbart. Men bara insidan gör att jag faller pladask.

Och nu såg jag precis att självaste Misse Murr (min hette så) fanns också. Man kan ju bli glad för mindre. Den var nog nästan min sötaste barnbok när jag var liten tills den föll ihop i tjugo delar och därefter blev sönderriven av Viggo 1 år. Sorgligt kapitel det där fast jag lyckades rädda fyra sidor som barnen hade som tavlor ett tag.

airy.

Picture : Style Essentials

Plötsligt kändes mina idéer för arbetsrummet lite bleka. Hela rummet känns numera en aning simpelt.

boka bums.

Nu kan man boka nr 2 av absolut finaste magasinet Papier Mache. Hos Papercut. Tidningen finns ju som nätmagasin men det allra första numret i papper är ljuvligare än ljuvligast. Fick jag välja en tidning att bo i så skulle det utan tvekan bli denna. Jajaja, långsökt jag vet. Men det var mest så att ni skulle förstå hur fin den är.

så det kan bli.

Jorå, det hände väl att man skrockade nöjt vid genusdebatterna i Södermalms lekparker. - Näää, Liv gillar inte prinsessor och inte dockor och Viggo har aldrig lekt med bilar och älskar rosa och att klä ut sig till glitterfe. Simpelt uttryckt men ja, ni fattar säkert. Inga stora grejor egentligen, utan bara samma tänk på bägge barnen. Ingen skillnad liksom. Och då blev det som det blev.

Men så fick vi ju fyra barn. Och tätt dessutom. Två av varje. Med samma uppfostran, samma saker, samma allt. Men vad händer. Så fort tvillingarna kan prata så fattar vi vad som snurrar i deras små huvuden. Det är ett rosa glitterfluffigt universum i Nomis hjärna och i Charlies är det bara snabba bilar och att sparka hårt (och tufft) på allt han passerar, fotboll eller ej. Och varenda gång (och då menar jag absolut varenda) de ska önska sig något så finns det bara två saker som gäller. Nomi – Glitterklänning! Charlie – Bilar! Den enda skillnaden är att önskningarna med tiden har blivit mer avancerade. Nu är det mer klänning med silvergliiter och volanger och diamanter och allt på. Och snabbaste bilen som kan hoppa nerför trappan och slå frivolter och köra i vatten och som har fjärrkontroll. Nyss skulle de önska sig färg på Converse från K när han var i USA. Nomi – Converse i silver eller guld. Charlie – Foppatofflor med Blixten på. De lever inte på samma planet liksom. Intressant, en aning märkligt och inte minst skrattretande.

Så till saken. Nomi, hon är en primadonna ut i fingerspetsarna. Hon är en glitterdonna av rang. Hon vägrar att gå till Ica utan tre diadem, femton armband och klackarskor. Hon vrålade senast på ett kalas vi var – Mamma!!! Jag har ju glömt min sminkväska!!! Hon har aldrig ägt någon. Hon fastnar lyriskt över Svensk Damtidning och är i extas över prinsessutbudet. När Elle var här hade jag bett henne att styla ner sig en smula. Okejrå, sen gick det väl fem minuter efter de kommit. Hon såg sin chans och på med allt igen. Det finns liksom inga andra alternativ, det är glitter åt folket som gäller. Framför allt till henne.

Och hon vet vad hon vill, det är hennes lag som gäller här hemma (och på dagis också tydligen). Hon är stentuff och när hon ska sova över hos kusinen fixar hon biffen själv. Hon packar livsnödvändigheter. Det är läppglans, nagellack, smycken och till råga på allt Livs gamla utritade TopModel målarbok. Verkligen livsviktigt. Hon stassar upp sig fast mamma tvingar på henne ett panterlinne för att... Ja, för vadå? Kanske för att jag hela tiden försöker få hennes maxade outfiter att bli lite mer åt det sparsmakade hållet. Innan hade hon rosa glitterklänning utanpå kjolen samt en blå glitterjacka som grädde på moset. Sen är det bara  - Hejrå jag drar nu! Ses en annan dag!