jag fann ett litet slott.

Jag måste ha jordens snällaste bloggläsare. Här visar jag värsta kaosröran och så rasar det in fyrtio fina hälsningar. Tack, ni är allt bra rara människor. Ni gör helt enkelt mina dagar mycket roligare, lite extra fina sådär. Och jag borde ta de där hälsningarna och tejpa upp dem på väggen. Så när någon säger hrmmpff, vad du har rört till det...nu igen.. visar jag bara upp beviset på att mitt eviga kaos minsann är en snyggröra. Så det så!

Och som om det inte räcker med att jag inte är så ordningssam. Jag är glömsk också. Så det är aldrig ett dåligt tillfälle att påminna mig om saker och ting. Jag är enbart tacksam. Så tack för jag blev påmind om det vackra lilla pappersslottet som jag såg för första gången på Formex. Och som jag vek och plåtade och glömde bort. Men här är det.

Ett gäng studerande från Slöjd, hantverk och formgivning på Linköpings Universitet ställde ut på Formex. Eftersom jag aldrig får nog av saker i papper och fortfarande tycker det är lika magiskt med konsten att vika papper så fastnade jag direkt för Maria Brobergs små hus. I finaste mönsterna. Jag vill ha en hel liten stad på fönsterbrädet. Vore allt bra fint.