teater-nomi.

Nomi fyndade en leksakstelefon igår på loppis. Hon skulle ha den i lekstugan (skrev kelstugan först, sweet...). Nu var det ju i allra högsta grad en alldeles riktig telefon. Men vad ska man tro i hightechlurarnas tid. Om det är någon mer som tycker hon har maxad outfit så kan jag lova er att hennes 8-åriga syster (som älskar svart) tyckte detsamma. När vi hämtade de stora ungarna på 4H-lägret viskade Liv:

- Mamma, vilka kläder Nomi har...

- Jaaa, hon är lite färgglad idag.

- Alltså... Hon ser liksom teaterklädd ut.

- Hurdå, som om hon ska gå på teater?

- Nä, som om hon spelar teater.

- Jaha..

Den enda slutsatsen jag drar av detta är att mina barn har bara sett glada pjäser. Inga tunga, sorgligheter ännu. Skönt.

gäsp.

For picture, click at them. All from Pinterest.

planen.

Som sagt den där poolen skapade lite huvudbry. Och som vanligt hetsar vi på utan att ha någon som helst plan. Ett jättehål i trädgården och... sen då? Jag hade bara glassiga pooler i hjärnan. Ni vet sådär på ett högt berg med hela havet som utsikt. När vattenytan i poolen vävs ihop med utsikten liksom. Så jag pinna på där på Pinterest till ingen nytta. Den typen av pool kunde man ju liksom räkna bort. Rejält. Inte ett endaste hav eller berg eller miljonbudget i sikte. Och där tog det liksom stopp. Jag såg bara ett megadäck framför mig och hur hela vår vildvuxna trädgård försvann. Och blev lite stressad. Hjälp, hur gör vi nu då?

Så kom jag ihåg bilderna från Sweden Greenhouse. Jag hade sett dem för en massa år sedan och en kompis tipsade om att hemmet hade varit med i ett reportage i Hus & Hem. Bästa inspirationen ever. Det var såklart att det var såhär det skulle vara. Lite avsides sådär, lite bredvid resten av trädgården. Med träd och gräs och blommor runtomkring. Ett smalt litet däck, nästan som en brygga. Som en liten pyttig sjö i den gamla trädgården. Så det här är planen.

Photography: Sweden Greenhouse / Lisa Björner , Martina K Svensson

in my garden.

Minns ni den stora gropen i vår trädgård?

T H E   U N C U T   V E R S I O N.

Trodde väl aldrig att jag skulle ha en pool i min trädgård. Om sanningen ska fram så tycker jag pool oftast inte är så snyggt. Åtminstone inte i en gammal trädgård bredvid ett gammalt hus. Så vårens huvudbry av lyxvariant har varit hur fasen får man till det. Hur får man en pool att passa in i en gammal trädgård? Men min svåger formulerade det hela väldigt bra. Det är lite Saltkråkan över det hela. Just precis, det är exakt vad det är. Lite mer Saltkråkan istället för Solsidan. 

sommarfredag.

Det regnade inte.

Och ingen var sjuk eller ens lite hängig.

Det var en tokvarm julidag, värsta badvädret helt enkelt.

Men det enda vi ville göra var att pyssla. Som galningar...

någon måste ju veta hur man tar kål på dem.

Idag skulle jag egentligen bara vilja veta en endaste sak. Hur blir man väck tvestjärtar? Forever. Eller nåväl, ett par veckor skulle jag också föredra. Eller två dagar.  Vilka tips som helst tas tacksamt emot.  Husmorstips, giftiga tips, konstiga tips. Jag är beredd på vad som helst bara de slinkiga små krypen försvinner. De är ju för fasiken överallt. Ännu en fördel med storstan. Inga tvestjärtar så långt ögat når. Och inga andra småkryp heller. Jag hade nästan glömt att det fanns myggor när vi bodde i stan. Inte konstigt att ungarna till och med trodde att en bananfluga var skräcken själv när vi flyttade hit.

Och nej, bilderna har inget med tvestjärtar att göra men det får ni stå ut med. De platsar inte på bild.

kontraster.

Jag blev helt kär i den här bilden. Den är fantastisk på alla sätt och vis. Man vill liksom stanna tiden här. Ingen mer renovering i sommar, tänk så skönt Johanna...

Photography Tant Johanna.

go sommarnatt.

Om jag inte får vara i skuggan när solen gassar som bäst då surar jag. Mest inombords annars blir det lite fånigt. Man kan ju liksom inte gå runt och gnälla på själva sommaren. Och så är det ju så förbaskat ljuvligt med sommarkvällar. Speciellt då när det har varit galet varmt under dagen. Då blir det helt perfekt såhär på kvällskvisten.   

Lovely pictures from Désaccord by Milk.

lek.

Det finns Ninjagos och så finns det Ponkisar.

De badar i glasspinnepooler. Helst med grönt vatten. Eller blått.

Och så äter de flingor när ingen ser.

gillar.

Tack. Ni är ju för söta med alla era hälsningar. Jag har inte riktigt vant mig ännu vid denna snälla bloggvärld. Ni skule höra hur jag ojjar mig ibland. Herreguud så snälla alla är, det är ju faktiskt inte klokt! Gillar.

Jag möblerade om lite idag för att sen ställa tillbaka allt igen. Fråga mig inte om nyttan. Men så slog det mig att de där lamporna från House Doctor är väldigt fina. De är som vikta i tunnaste papperet men i själva verket i porslin som släpper igenom mjukt ljus. Gillar.

Här syns de lite bättre. Fast den här bilden är från den här dagen. Och ser ni Ufo-lampan som skymtar där i mitten (den heter faktiskt så, från 1960 för Luxus Vittsjö). Den som åkte ner lika fort som den kom upp. Fast vi är ju som sagt lite oense här, så till hösten. Kanske gillar jag då.

På Darling Things finns lamporna i storlek mindre. Och kolla finaste pappersarken. Gillar.

midsommar 2011.

Och jo. Vi åt sillunch och jordgubbstårta. Och dansade midsommardanser (fast inte så många) vid hembygdsgården till fiolorkester. Och travade på grusvägar i skogen. Och åt smultron. Mest var det solsken men det är ju liksom tvunget att regna lite och vara lite småkallt. Fast det var perfekt ändå.

glad midsommar!

Önskar er en lat och solig midsommarhelg!

what a mess.

Hujedamej. En sån dag. Som sista droppen på dåligt flyt. Jag känner mig ungefär som ägget där på golvet. Lite platt fall liksom. Allt har gått käpprätt åt fel håll. Fast det gäller väl att fokusera på det braiga. Ett ägg av sex höll.

maxat.

Var är du sommar? Jag fryser och letar strumpor och eldar i kaminen. Och undrar om ungarna vill ha mössor när de ska gå ut. Fast de tycker jag överdriver och vill ha shorts.

Och här är Livs skrivbordshörna som jag ju glömt att visa. Känns som en följetong med skrivbordsbygge, thonetstolar, tapetfunderingar här och där och tveksamheter och beslut. Maxat blev det och Liv tycker det är urtjusigt. Fast tapeten luktar hö. Tapeten förresten, jag visste ju att det var en William Morris men inget annat. Men hos finaste Volang hittade jag till Vintageprylar och Louise bästa info om tapeten som heter Golden Lilly. Jag fick nästan leta ihjäl mig efter det där braiga inlägget. Ni vet när man läser något, glömmer spara det och sen kan man inte för sitt liv minnas var man läste. Men tillsist så.

Psst! Om man klickar på mina bilder en gång och sen en gång till så blir de ganska stora. Tänkte mest om man vill se lite bättre...